Ribollita på griskind med kål, bönor och saltad citron

Ribollita på griskind med kål, bönor och saltad citron passar fint som värmande vardagsmat. Ribollita är en klassisk soppa från Toscana i Italien. Vanligtvis lagar men den vintertid med bönor, kål, morot, selleri och potatis. Canellinibönor, vita bönor med rosa färgton och oval form, går att köpa på burk. Det går även bra att använda andra vita bönor i det här receptet. Saltad citron kan köpas i en specialaffär, eller göra själv – se recept längst ner.

Ingredienser

4 personer

4 griskinder, i 2 x 2 cm tärningar
1 tsk salt
1 dl neutral rapsolja
400 g kokta cannellinibönor
10 färska timjankvistar, plockade blad
2 vitlöksklyftor, fint tärnade
2 gula lökar, grovhackade
4 morötter, grovtärnade
2 selleristjälkar, grovtärnade
2 stora potatisar, grovtärnade
2 msk tomatpuré
350 g savojkål, strimlad
50 g svartkål, strimlad
1 saltad citron, finhackad
salt och malen vitpeppar

Till servering:
4 skivor dagsgammalt surdegsbröd
1 dl olivolja
salt
50 g parmesan, riven

Gör så här

Lägg köttet i en skål, strö över salt och låt vila i 15–20 minuter. Finhacka timjanbladen. Hetta upp olja i en gryta, tillsätt köttet och stek i några minuter tills det fått fin färg. Tillsätt timjan och vitlök och fräs i ytterligare 1 min. Tillsätt lök, morötter, selleri och potatis och låt fräsa tillsammans 2-3 minuter.

Krydda med salt och peppar, tillsätt tomatpuré och vatten så att det täcker med ca 2 cm över grönsakerna och köttet. Koka upp, sänk värmen till låg och låt sjuda under lock i 30 minuter. Tillsätt kålen och bönorna, och låt sjuda i ytterligare 10 minuter. Tillsätt saltad citron, smaka av och justera kryddningen med salt och peppar.

Pensla olivolja och strö lite salt på brödskivorna. Rosta dem i en grillpanna eller i ugnen tills de är gyllene och krispiga. Servera den varma soppan toppad med brödet och riven parmesan.

Varför ska man välja svenskt griskött?

Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.

Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.

» Läs mer om varför du ska välja svenskt griskött

FLER RECEPT

Rulla till toppen