Lågtempad skinkstek med vitlök, örter, rostad citron och vit balsamicosky | Svenskt Kött

Lågtempad skinkstek med vitlök, örter, rostad citron och vit balsamicosky

Istället för att äta traditionell lammstek under påsken kan man prova på att laga en saftig skinkstek med vitlök örter och rostad citron, som långsamt tillagas på låg temperatur. Rotsakerna bakas krispiga och serveras tillsammans med bakad tomat, haricots verts och en smörig skysås som smaksatts med örter, rostad citron, dijon och balsamico. Detta låter svårt att motstå!

Vad kan man ersätta skinksteken med?

Det är fantastiskt gott att laga en skinkstek som i det här receptet, men det är inte alltid man hittar färsk skinkstek i butiken. Som tur är kan du ersätta skinksteken i det här receptet med flera andra hela styckdetaljer av gris. Det går lika bra att laga stek med hel fläskkarré, bog eller hel benfri kotlett. Så länge du använder dig av en stektermometer så är det bara att byta rakt av, då det är innertemperaturen som avgör när steken är klar.

Varför ska man lågtempa?

Att lågtempa innebär att man tillagar en köttbit på en lägre temperatur. Ugnstemperaturen har stor betydelse för saftigheten. Om det är för hett i ugnen är det stor risk att köttet blir torrt trots att man avbryter tillagningen vid önskad innertemperatur. Med en lägre temperatur i ugnen på cirka 100–125˚C, dvs att lågtempa, tar tillagningen längre tid men du får ett saftigare kött. När man tillagar en stek på låg temperatur blir det av den aledningen relativt lite sky eftersom mer vätska binds i köttet.  Därför passar det bra att göra en riktigt smakrik sås där man drygar ut skyn och som i det här fallet tillsätter smör, vit balsamico och färska örter.

 

Ingredienser

8 portioner

Ca 1.2 kg svensk färsk skinkstek av gris
4 vitlöksklyftor, finhackade
2 msk färska örter, t.ex. timjan och rosmarin, hackade
2 citroner
600 g rotfrukter, t.ex. morötter och palsternackor, skurna i mindre bitar
250g cocktailtomater
2 msk olivolja
Salt och peppar

Vit balsamicosky:
1 tsk honung
½ msk vit balsamico
1 tsk dijon
4 msk smör, rumsvarmt
2 msk färska dragon och persilja, hackad
Salt och peppar

Till servering:
250 g haricot verts
delikatesspotatis

Du behöver också:
eventuellt steksnöre
köttermometer
finmaskig sil
stavmixer

 

Gör så här

Värm ugnen till 100°.
Dela och lägg citronerna med snittytan ner i en torr varm stekpanna. Rosta citronen så den får en karamelliserad lätt rostad yta.
Lägg skinksteken i en ugnsform och pressa en av citronerna över köttet.
Bind gärna upp skinksteken för en finare form, men det går bra att hoppa över det steget. Gnid in skinksteken med finhackad vitlök och hackade färska örter. Lägg rotsakerna, cocktailtomaterna och resterande av citronen i formen med köttet. Ringla över olivolja och krydda med salt och peppar efter smak.
Stek i ugnen i ca 4 timmar tills skinksteken är färdig och nått en innertemperatur 65°.

Förbered haricot verts när steken närmar sig sin sluttemperatur. Koka haricot verts i saltat vatten i ca 2 minuter tills de är mjuka men fortfarande krispiga. Häll av vattnet och ställ åt sidan.

När skinksteken är klar, ta ut den ur formen och låt den vila inlindad i bakplåtspapper medan du gör såsen. Häll av stekskyn från formen genom en finmaskig sil ner i en kastrull.  Ställ rotsakerna och cocktailtomaterna från formen åt sidan.
Tillsätt balsamico, dijon och bitar av smör i kastrullen. Mixa ingredienserna med en stavmixer och smaka av med salt och peppar. Blanda ner dragon och persilja i skyn.

Servera tunna skivor av steken, med rotsakerna, haricot verts, cocktailtomaterna, nykokt delikatesspotatis, och den fantastiska balsamicoskyn. Garnera med några dragonblad.

Tips!

För att vara säker på att skinksteken är svensk kan du titta efter märket Kött från Sverige. Då vet du att köttet är fött, uppfött och slaktat i Sverige och att köttet är styckat och förädlat här.

Mikael Göransson

Receptet är skapat av Mikael Göransson

Mikael Göransson är som en schweizisk armékniv när det kommer till mat. Han är mångårig kock och sommelier och jobbar framförallt som receptkreatör, matfotograf, matstylist, gastronomisk konsult och matredaktör. Kolla in alla Mikael Göranssons recept här. Du kan se mer av Mickes recept på TikTok, Instagram, Facebook, Pinterest och på Youtubekanalen Alltid hungrig eller på alltidhungrig.se.

Varför ska man välja svenskt griskött?

Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.

Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.

» Läs mer om varför du ska välja svenskt griskött

FLER RECEPT

Rulla till toppen