Krebinetter med potatismos och stekt spenat | Svenskt Kött

Krebinetter med potatismos och stekt spenat

Testa att laga något danskt! Som dessa krebinetter med potatismos och stekt spenat. Krebinetter, även kallade karbonader, är en typ av köttfärsbiff gjord på fläskfärs. Namnet kommer från franskans crépine, köttfärsbiff av gris. Krebinetterna serveras här med spenat och potatismos. Originalrceptet innehåller dansk rygeost, rökt färskost. Vi ersätter med färskost och röksalt.

Ingredienser

4 personer

600 g fläskfärs
1 tsk salt
1 krm malen vitpeppar
neutral rapsolja och smör till stekning

Panering:
1 ägg
1 dl vetemjöl
2 dl ströbröd

Spenat:
200 g bladspenat, tvättad
1 schalottenlök, finhackad
2 vitlöksklyftor, finhackade
25 g smör
½ citron, saften
salt och malen vitpeppar

Potatismos:
800 g potatis
2 dl vispgrädde
25 g smör
2 msk grov senap
2 msk färskost
salt och malen vitpeppar
½ tsk röksalt
1 kruka persilja, hackad

Gör så här

Rör fläskfärsen med salt och peppar. Forma fyra stora köttfärsbiffar, 2 cm tjocka. Lägg dem att torka på en skärbräda. Koka potatisen till kompotten i en gryta med rikligt med vatten tills de är helt mjuka. Häll av kokvattnet och håll potatisen varm i kastrullen under en kökshandduk.

Häll vetemjölet till panering i en djup tallrik. Knäck ägget i en annan tallrik och häll ströbrödet i en tredje. Panera köttfärsbiffarna i vetemjöl, sedan i vispat ägg och sist i ströbröd. Värm smör och olja i en panna på hög värme. Stek biffarna i ca 6 minuter per sida. De ska vara gyllenbruna och genomstekta.

Värm smör i en panna på hög värme. Fräs spenat, lök och vitlök i en halv minut. Pressa över lite citronsaft och krydda med salt och peppar. Mosa den kokta potatisen med grädde, smör, senap och färskost. Smaksätt med salt, peppar och röksalt. Vänd ner persiljan.

Servering: Fördela krebinetter, potatiskompott och spenat på serveringstallrikar och servera genast.

Receptet r skapat av William Milsted.

William Milsted

Receptet är skapat av William Milsted

William Milsted utbildades till kock på Claus Meyer 2010 och har redan arbetat på restauranger över hela världen. Han har undervisat i kreativt tänkande inom gastronomi och lagar alltid mat utifrån devisen att god mat kan vara mer än bara råvaror, tekniker och snygga anrättningar.

Varför ska man välja svenskt griskött?

Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.

Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.

» Läs mer om varför du ska välja svenskt griskött

FLER RECEPT

Rulla till toppen