Kokt julskinka

Så här kokar du julskinka på klassiskt vis. Du får även länkar till tips på hur du kan koka skinkan i ugnen i folie, samt på griljering och glasering. 

Ingredienser

1 rimmad skinka, 3−5 kg
3 kryddpepparkorn
1 lagerblad
1 gul lök, i klyftor
1 morot, i bitar

Gör så här

Ta av plastpåsen från skinkan, men låt nätet sitta kvar. Spola skinkan hastigt i kallt vatten och stick in köttermometern så att spetsen kommer mitt i skinkans tjockaste del.

Lägg skinkan i en gryta med termometern synlig och häll på så mycket vatten att det täcker skinkan. Låt vattnet koka upp och skumma noga med hjälp av en hålslev.

Tillsätt kryddpepparkorn, lagerblad, lök och morot. Koka upp igen, sänk värmen och låt sjuda under lock. Julskinkan är klar när termometern visar 70°−75°. När termometern visar 70 grader är skinkan riktigt saftig, vid 72 grader är den perfekt och vid 75 grader är den väl tillagad. Det tar ca ¾ timme −1 ¼ timme per kilo skinka.

Ta upp skinkan och ta bort termometern. Klipp bort nätet när skinkan svalnat något. Dra bort svålen medan skinkan är ljummen. Jämna till fettranden så att den blir snygg. Låt skinkan kallna och förvara den i kyl. Låt kokspadet svalna snabbt och använd det till doppspad.

Om du vill kan du griljera skinkan. Då ska du inte låta den kallna emellan.

Kolla också in recepten på:
Traditionell griljering av julskinka, senapsgriljeringAnnorlunda griljeringar till julskinkanDiamantskinka | Pepparkaksgriljering | Västerbottensskinka | Griljering utan ströbröd

Tips! Skinkan kan också kokas i sin egen vätska i aluminiumfolie i ugn. Värm ugnen till 175°C. Lägg skinkan med svålen uppåt på ett stort ark aluminiumfolie och svep om väl. Lägg paketet i en ugnssäker form och tillaga skinkan på nedersta falsen i ugnen. Det tar 1−1 ¾ timme per kilo skinka. Följ temperaturangivelserna ovan.

Blev det skinka över? Det här kan du göra av resterna:
» Matsäcksbullar med skinkfyllning
» Pizza med skinka
» Julens skinkmacka med oströra

Varför ska man välja svenskt griskött?

Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att grisen fick matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det än idag, även om resterna nu kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.

Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.

» Läs mer om varför du ska välja svenskt griskött

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

FLER RECEPT

Scroll to Top