Fransyska är en styckningsdetalj som vi oftast förknippar med nötkött, men som även styckas ut från gris. När du hittar ”skinkstek” i köttdisken är det ofta fransyska. Här blir det en fransyska av skinka med ratatouille och en krispig sallad.
Fransyska av skinka med ratatouille
Ingredienser
4 personer
1 fransyska av skinka
2 tsk salt
1 ½ krm malen vitpeppar
2 vitlöksklyftor, skalade
Ratatouille:
3 msk olivolja
1 aubergine, tärnad
1 zucchini, tärnad
1 gul lök, grovhackad
2 vitlöksklyftor, tärnade
1 burk hela tomater
3 timjankvistar
salt och malen svartpeppar
Sallad:
400 g spröd sallad
1 msk vitvinsvinäger
1 msk crème fraiche
20 g riven parmesan
2 msk olivolja
½ tsk salt
1 krm malen vitpeppar
Du behöver också:
köttermometer
Gör så här
Värm ugnen till 175°. Skåra fettet på köttbiten och gnid in den med salt, peppar och krossade vitlöksklyftor. Stick in en köttermometer från sidan och in i mitten av fransyskans tjockare ände. Stek köttet i ugnen till innertemperatur på 70° grader, ca 1 timme. Låt köttet vila under smörpapper ca 5 minuter.
Ratatouille: Hetta upp oljan i en stor gryta och fräs aubergine, zucchini, lök och vitlök. Häll på tomaterna och lägg ner timjankvistarna. Sänk värmen till låg och låt blandningen sjuda tills köttet är färdigt. Smaka av och justera kryddningen med salt och peppar.
Sallad: Skölj, torka och plocka salladen i mindre bitar. Rör ihop vinäger, crème fraiche, riven parmesan, olivolja, salt och peppar till en dressing. Blanda samman sallad och dressing i en serveringsskål.
Servering: Skär upp köttet i tunna skivor precis före servering. Servera det med ratatouille och sallad.
Receptet är skapat av danske kocken William Milsted.
Varför ska man välja svenskt griskött?
Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.
Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.
