Bakad grissida med sofrito och grillad sallad är en god och fräsch middagsrätt där färsk grissida långbakas i ugn. Långtidsbakning ger ett saftigt och mört kött, och på köpet får du en härligt spröd svål. Om du får grissida över kan du använda det för att göra fläsksteksmackor dagen efter. Sofrito är en argentinsk version av fermenterade grönsaker. Det tar cirka 2 veckor att fermentera grönsakerna, och receptet får du längst ner.
4 personer
1 kg färsk grissida, med fett och svål
2 msk salt
Sofrito:
1 liter vatten
50 g salt
½ kg tomater, i kvartar
½ kg gul lök, i skivor
½ kg blekselleri, tärnad
Till servering:
4 portioner sofrito
4 hjärtsallad
kryddörter till dekoration
Skåra svålen på grissidan, gnid den med salt så att saltet kommer ner i skårorna. Lägg köttet på ett galler i en ugnssäker form med svålen neråt. Ställ in i kall ugn och sätt ugnen på 200°. Tillaga köttet i ugnen i ca 2 ½ timme. Om svålen inte är spröd skruvar du upp till 250° grader tills den blir det. Grissidan kan även tillagas på samma vis i en grill med lock.
Sofrito: Häll vattnet och saltet i en kastrull och koka upp. Rör tills saltet lösts upp. Ta av från värmen, låt svalna och kyl saltlagen. Blanda samman tomater, lök och selleri i en stor skål. Lägg över grönsakerna i burkar med patentlock. Häll över saltlagen tills grönsakerna täckts helt. Låt sofriton fermenteras i 10–14 dagar i rumstemperatur, 18–20°. Burkarna ska öppnas varje dag de första 5–7 dagarna för att avlasta trycket. När sofriton har fermenterats i 10–14 dagar är den klar. Förvara i kylskåp.
Häll av hälften sofriton genom en sil. Hacka den grovt. Ta bort de yttersta bladen från salladen, halvera den, skölj noga och torka i en ren handduk. Värm en torr grillpanna till hög värme och grilla salladen så att den blir mörk men inte bränd. Salladen ska helst ha kvar lite tuggmotstånd.
Servering: Lägg upp den grillade salladen med sofriton på tallrikar. Lägg skivor av köttet vid sidan av och dekorera med örter.
Receptet är skapat av kocken Mette Dahlgaard.
Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.
Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.
Grillad grissida och filé med ugnsbakad mandelpotatis och grön pesto
Örtbakad grissida och filé med ugnsbakad färskpotatis och jordgubbssalsa
Bakad potatis med yoghurt, krispigt fläsk, persiljeolja och rödlök
Marinerad fläskfilé med ramslökspesto och grillad sallad
Bakad karré med spröda polentachips och chilimajonnäs
Bacon och ägg med bakad rotselleri och krassemajonnäs
