I många charkprodukter finns potatismjöl, -flingor eller -fiber, socker, kryddor, aromer och vatten. Dessa räknas inte som tillsatser, utan som ingredienser. Användningen av tillsatser regleras i Livsmedelsverkets föreskrifter om tillsatser, SLVFS 1999:22.
En tillsats
- ska vara säker
- får endast användas om den godkänts för livsmedlet i fråga
- kan bevara livsmedlets näringsvärde
- kan tillföra nödvändiga ingredienser eller beståndsdelar för konsumentgrupper med särskilda behov
- kan öka hållbarheten
- kan öka stabiliteten
- kan förbättra livsmedlets sensoriska egenskaper
- kan fungera som hjälpmedel vid förpackning eller förvaring
E-nummer och namn
E-nummer infördes 1983 i syfte att förenkla för konsumenterna. Varje tillåten tillsats fick ett eget nummer. Bokstaven E står för EU och att tillsatsen godkänts för användning i unionens länder. E-numren används idag även utanför Europa.
Tillsatser indelas efter funktion och ska i livsmedlets innehållsdeklaration redovisas med funktionsnamn följt antingen av E-nummer eller vedertaget namn. Till exempel ”konserveringsmedel E 250” eller ”konserveringsmedel natriumnitrit”.
Avsaknad av E-nummer i innehållsdeklarationen betyder alltså inte att ett livsmedel är fritt från tillsatser.
Vanliga tillsatser i samband med produktion av charkprodukter
De tillsatser som används i charkprodukter har främst hållbarhetsbevarande egenskaper, som konserveringsmedel och antioxidationsmedel.
Andra tillsatser är stabiliseringsmedel och smakförstärkare. Förpackningsgaser tillsätts inte till livsmedlet, men används att förpacka det i.
Konserveringsmedel
Konserveringsmedel E 200- E 297 (t.ex. natriumnitrit) används för att förhindra tillväxt av farliga mikroorganismer och toxiner.
Konserveringsmedel är av säkerhetsskäl helt nödvändiga i charkprodukter. Mikroorganismer finns överallt och i en trivsam miljö, såsom i en charkprodukt, kan mikroorganismerna växa till och i vissa fall bilda gift i livsmedlet i fråga. Värst är Clostridium botulinum som bland annat finns på rått kött och rå fisk.
Natriumnitriten ger även den karaktäristiska röda färgen hos vissa charkprodukter, till exempel julskinka. Natriumnitriten förhindrar även oxidation, det vill säga att fettet härsknar.
Antioxidationsmedel
Antioxidationsmedel E 300 – E 385 (t.ex. askorbinsyra, natriumaskorbat) används i charkprodukter för att behålla den röda färgen och förhindra oxidation eller fetthärskning.
Stabiliseringsmedel
Stabiliseringsmedel E 400 – E 495 ( t.ex. natrium-, kalium- och kalciumfosfater, -trifosfater och -polyfosfater) används för att stabilisera livsmedlet. Med stabiliseringsmedel höjer man pH-värdet och därmed vattenhållning som är viktig för smakstabilitet och arom hos produkten.
Smakförstärkare
Smakförstärkare E 620-640 (t.ex. mononatriumglutamat) används för att förstärka smaken eller aromen hos ett livsmedel. Dessa ämnen tillsätts oftast färdiglagade kött- och fiskrätter eller andra proteinrika rätter för att förstärka smaken.
Förpackningsgaser
Förpackningsgaser m.m. E 938-948, E 290 ( t.ex. syre och koldioxid) Gaserna används för att packa livsmedel i. Den skyddande atmosfären ger en förlängd hållbarhet hos livsmedlet.
Godkännande av tillsatser
Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1333/2008 anger tydliga villkor för att tillsatser skall godkännas.
För att en tillsats skall godkännas måste det finnas ett tekniskt behov av användningen och påvisbara fördelar för konsumenten. Användningen av en tillsats får inte vilseleda konsumenten.
Nya tillsatser godkänns av EU-kommissionen som kräver omfattande dokumentering och forskningsresultat. EFSA, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, bedömer alltid en tillsats innan den godkänns.
Källa: Kött-och charkföretagen