Forskning visar att naturbetesmarker är de i särklass viktigaste miljöerna för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i det svenska landskapet. För att bibehålla den höga mångfalden behövs betande kor och får.
De svenska betesdjuren håller landskapen öppna. Detta i sin tur gör att växter och insekter får en plats att leva på. Utan betesdjur skulle landskapet växa igen och förmörkas av skog. Då förlorar fjärilar, olika pollinerare och fåglar sin livsmiljö. Dessa behöver nämligen den blommande mångfalden på ängar, naturbeten och andra ytor som inte är åkermark.
Av de växter och grödor som odlas inom EU för att bli mat till oss människor, är 85 procent beroende av pollinerande insekter. Utan biologisk mångfald och betesmarkerna skulle naturen och ekosystemet bli mer sårbart, och vår matförsörjning likaså.
Svensk mat med många hållbarhetsfördelar
Allt vi äter har ett miljöfotavtryck som inte bara påverkar oss här i Sverige utan hela vår värld. Väljer vi importerad mat blir oftast miljöfotavtrycket högre, något som beror på att jordbruksmetoderna ofta skiljer sig åt.
I Sverige har vi exempelvis en strängare lagstiftning kring kemiska bekämpningsmedel. Detta innebär att användningen av bekämpningsmedel är relativt låg i Sverige, även i konventionellt jordbruk. Om giftiga kemikalier sprids i näringskedjan kan den biologiska mångfalden påverkas negativt och grundvattnet bli förgiftat.
När det kommer till miljöpåverkan från insektsmedel står den importerade maten för så mycket som 97 procent. Samma gäller för antibiotika till djur där hela 83 procent av användningen kommer från den importerade maten och endast 17 procent används i Sverige. Faktum är att Sverige har lägst användning av antibiotika till djur i hela EU.
Svensk matproduktion har därmed många hållbarhetsfördelar; vi har en förhållandevis låg användning av bekämpningsmedel och antibiotika samt en hög djurvälfärd med friska djur och en klimatsmart produktion.
