Ekologiskt kontra konventionellt lamm – vad är skillnaden?

Under en lokal matmässa jag deltog vid för några helger
sedan var frågan i rubriken en av de vanligare. Möjligtvis efter frågan om inte
lammkött smakar ull, något som de flesta fick motbevisat efter att ha smakat
min utsökta rökta fårfiol som jag bjöd besökarna på. Men åter till frågan. Många
tror att lamm blir ekologiska bara de fått vara ute och beta gräs. Så är det
inte riktigt, även om får och lamm är ett djurslag som borde omfattas av mer
regler för att kunna bli ekologiskt certifierade, enligt mig.

Många
tror att lamm blir ekologiska bara de fått vara ute och beta gräs.

För det första är ytor och mått i ekologiska stall större än
vad som krävs i den svenska djurskyddslagen. Mer utrymme ger större möjligheter
för djuren att leva ut sina naturliga beteenden, vilket minskar stress. Djuren
ska ha tillgång till rastgård utomhus, i de fall ytorna i stallet inte ligger i
överkant och har tillräckligt med insläpp av ljus. För det andra är inte
rutinmässig avmaskning tillåten, vilket förhindrar resistensspridning hos olika
parasiter. 

Fåren i Sverige gör dessutom ett utmärkt arbete i naturvård
och gynnande av biologisk mångfald.

Dubbel karenstid för läkemedel kan också nämnas (karens=period efter
avslutad behandling till det att djuren kan slaktas). Detta minimerar risken
för att läkemedelsrester kan finnas kvar i köttet. För det tredje ska fodret
naturligtvis vara ekologiskt och alltså inte ha belastat miljön genom
användning av bekämpningsmedel eller konstgödning. Kraftfodergivan till
slaktdjur är begränsad till 30% och minst 60% av fodret ska komma från den
egna gårdens verksamhet, något som gynnar de lokala kretsloppen. Siffrorna ovan
gäller KRAV-certifierad produktion.

Svensk
lammuppfödning håller generellt toppklass, med god djurhållning både
konventionellt som ekologiskt.

Många menar också att lamm som importerats från till exempel
Nya Zeeland har fått leva ett långt mer naturligt liv än våra svenska får, som
tillbringar en stor del av sina liv i stallar. Det finns en viss sanning i det,
men när vi lägger till transportavståndet från andra sidan jorden blir det inte
lika attraktivt. Fåren i Sverige gör dessutom ett utmärkt arbete i naturvård
och gynnande av biologisk mångfald. Vidare garanterar svensk djurhållning en
bra hantering från födsel till slakt och en säker läkemedelsanvändning. Svensk
lammuppfödning håller generellt toppklass, med god djurhållning både
konventionellt som ekologiskt. Men om man värderar det jag nämnt i stycket ovan
är KRAV-märket en garant – som på sikt driver djurhållningen mot att bli ännu
mer vänlig för djur och miljö.

Relaterade artiklar

About The Author