Att skriva ett inlägg om betesdrift var det första jag planerade att göra när jag fick frågan att få blogga för Svenskt kött. Sedan kom torksommaren 2018. Det är inte för att en helhetligt planerad betesdrift inte funkar, utan tvärt om. För att det gör det. Detta inlägg finns inte här för att hävda att dina marker blir torkresistenta om du börjar med betesdrift, utan för att lära dig att sköta dina marker på bästa sätt med djurens hjälp. Vilket sommaren 2018 innebar att ta tillvara på fukten i marken, och det regn som faller på bästa sätt.
Jag kommer skriva om Holistic planned grazing, alltså helhetligt planerad betesdrift (HPB)
Det finns en uppsjö av olika betesplaneringsverktyg. Jag kommer skriva om Holistic planned grazing, alltså helhetligt planerad betesdrift (HPB), som jag anser är det mest heltäckande verktyget som finns idag. Det är en del av verktygslådan i planeringsverktyget Holistic management.
Holistic management syftar till att se gården och verksamheten som en helhet
Holistic management syftar till att se gården och verksamheten som en helhet, och verktygslådan innehåller verksamhetsplanering, styrning, ekonomi och förstås betesplanering. Ska du planera ditt bete, så bör du ha en kontext, det vill säga en uppfattning om var du är idag och hur du vill att ditt liv och verksamhet skall se ut i framtiden.
Det är få bönder jag mött som struntar i att planera sin vallskörd. Det är få som inte bryr sig överhuvudtaget om när de skördar vallen och vilket näringsinnehåll den har vid skörd. Det är ingen jag mött som åker ut och skördar vall varje dag i 20-30 dagar efter varandra. Ändå tycks vi leva i uppfattningen att det är så vi ska sköta vårt bete.
HPB är en planeringsprocess för att enkelt hantera komplexiteten i att jobba med djur, människor, växter och mark. Det är helt enkelt ett sätt att säkerställa att marken förbättras under din skötsel och djuren mår bra, samtidigt som du kan ha en lönsam produktion.
Poängen med att planera sin betesdrift är att djuren är på rätt ställe, vid rätt tillfälle av rätt anledning. Eller min favoritbeskrivning: Att sköta en flock djur är som att köra en bulldozer utan broms, så det gäller att ha en plan hela tiden vart man är på väg.
Att sköta en flock djur är som att köra en bulldozer utan broms, så det gäller att ha en plan hela tiden vart man är på väg
Planeringen kräver två huvuddokument. En karta över området du ska beta, och en betesplan. Innan du drar igång med betesplaneringen bör du ha gjort en plan för hela din verksamhet.
Betesplanen är en mall där du kan föra in de faktorer som påverkar planeringen. Det gör att du kan få både en översikt och en helhet, samt kunna gå ned i detaljnivå där det behövs. Faktorer som spelar in är tex gräsets återhämtningstid, flockstorlek, betäckningssäsong, områden som ska eller inte ska betas vissa perioder, semestrar, kalvning och om du vill gynna/missgynna vissa områden. Att föra in alla dessa faktorer gör det enklare att sedan planera vart och hur djuren ska flyttas. Tänk på det som att kunna zooma ut och in på en karta, för att både kunna se området, hur du tar dig från a till b, men också själva stigen.
Kartan över området behöver du för att göra en markplan, där du ritar in tex, fållor och vattenkar. Denna behöver du för att göra betesplanen, för att kunna beräkna fållstorlekar och ordningen för flytt så djuren inte springer kors och tvärs över hela marken. Du använder också kartan för att planera stängslingen, där ytterstängslen bör vara av god kvalitet, men du kan nöja dig med enklare och temporära stängsel för indelningen av betet till mindre fållor.
Huvudprinciper i betesplanering
- Ha helst en flock, eller så få som möjligt. En flock gör återhämtningstiden för gräset mer optimal, då det hjälper dig att ha djuren så kort tid som möjligt på varje plats. Du kan beta en fålla genom att ha ett djur där i 10 dagar, eller genom att ha 10 djur där i en dag. Att bara ha djuren där en dag, i stället för 10, ger en mer optimal situation för gräset. Gräset mår bäst av att betas av en gång och sedan ha ca 15-90 dagars återhämtning innan det betas igen. Återhämtningstiden beror av tid på säsongen, växtarter, nederbörd, jordmån samt specifika faktorer i din betesplan.
- Planera återhämtningen av betet före du planerar var och när djuren ska beta. Återhämtningstiden är nyckeln till att optimera gräsets tillväxt. Det är här du behöver betesplanen, då det krävs lite beräkningar för att få till rätt återhämtningstid mellan nedbetningarna. Återhämtningstiden på gräset varierar beroende på vilken tid i växtsäsongen du befinner dig i. Återhämtningen är snabb i maj-juni, och långsammare augusti-september, därför måste rotationen av djuren anpassas till detta.
- Maximal djurtäthet på minimal tid. Få djur på stor areal ger en ojämn nedbetning, medan många djur på en mindre areal ger ett mer jämt resultat, och därav en mer jämn återväxt. Hög djurtäthet ökar också på nedtrampningen av växtdelar vilket anses vara bra för markhälsan och markens vattenhållande kapacitet. Vissa pratar om att trampa ned så mycket som 40-60 % av biomassan i hagen vid betning, för att mata mikrolivet och bygga mullhalt med organiskt material. Det är inget du måste, utan en teknik du kan använda dig av.
- Överbetning är ett resultat av hur länge djuren är på en viss plats, inte hur många de är. Överbetning sker av tre anledningar. En stark indikator på att du överbetar är att du har dvärgväxta plantor, till exempel klöver och gräs som är betydligt mindre än vanligt, eller gräs som lägger sig längs marken istället för att växa uppåt.
- a. När djuren är för många dagar i samma fålla, vilket innebär att de hinner tillbaka och äta på växterna medans de börjat återhämta sig genom skjuta nya blad.
- b. När djuren kommer tillbaka för tidigt till en fålla, innan växterna hunnit återhämta sig helt.
- c. Du har inte planerat gräsets invintring. Om djuren betar gräset precis när det ska till att invintra, kan återhämtningen drabbats negativt kommande år.
- Basera djurantal på den mängden foder du har på betet, och hur länge det räcker. Detta är något som kräver lite erfarenhet och handlag, och är ett viktigt antagande för att veta hur många djur du kan ha på ett bete i förhållande till mängden foder som finns. En vanlig teknik är att helt enkelt mäta upp en ruta på betet som man anser kan föda en ko/djurenhet en dag, och sedan ta detta gånger arealen. Detta är något som blir enklare för varje år som går på de beten som planeras, då du kan använda historiska data. Att räkna på detta hjälper dig att säkerställa att djuren varken betar för lite av gräset (som leder att betestrycket är för lågt) eller för mycket, som kan riskera överbetning och för korta återhämtningsperioder.
- Torkreserver planeras som tidsreserv och inte som markareal. Vi är inte vana vid att behöva tänka torka när vi tänker bete, men detta systemet är framarbetat i sköra klimat där torka är mer en regel än undantag. Strategin här är att se till att det finns reservdagar i planeringen, dvs att rotationstiden innebär att man tex inte betar ned varje fålla lika hårt och sparar ett skafferi på rot i flera eller alla fållor.
- Planera med hjälp av en betesplan. Att ha skrivit ned planeringen antingen på papper eller som ett dokument i datorn är avgörande för att få planen att funka. Dels för att säkerställa att alla faktorer kommer med, men också för att kunna övervaka och justera planen under säsongen. Att jobba med djur, växter, väder och fotosyntes är såpass komplext att det är omöjligt att ha i huvudet. Det är också svårt att se återhämtningsperioder och framtida flyttar/händelser utan en faktiskt plan.
- Skapa planen innan växtsäsongen drar igång.
- Vinterbete. Om du planerar att beta under vår, höst och vinter, när betestillväxt inte sker, ska du skapa en specifik plan för detta. Detta för att ha en tydlig plan för hur icke-växtsäsongens bete påverkar växtsäsongens.
- Övervaka och justera planen. Lika viktigt som att göra planen, är att anpassa den till verkligheten och säsongen. En torr sommar, som 2018, innebar att i juli konstatera att rotationen var för snabb i förhållande till gräsets återhämtningstid, och de fållor som enligt planen skulle betas de kommande veckorna ännu inte var återhämtade. Då ska planen justeras, tex genom att stoppa upp rotationen, låta korna stanna i en fålla, som “offras”, för att de andra fållorna ska hinna återhämta sig. Där kan djuren stödutfodras i väntan på att man hinner i kapp återväxten och rotationen kan sätta igång igen. I ett sådant läge är det a och o att ha planen, då det är mycket enklare att se vart djuren kommer att befinna sig de kommande veckorna, och om marken är redo för det. Att övervaka planen innebär förstås också att du måste ut på betet och kika på det, bedöma återväxttakt, kvalitet på bete och mängden foder. Allt kan inte planen berätta för dig.
- Holistiskt planerat bete är en process, inte ett recept. Inget år är det andra likt, och planeringsverktygen och planen är ett sätt för dig att enklare fatta goda beslut utifrån varje enskilt års unika förutsättningar.
Att lära sig teorin är det första steget, men det stora arbetet är att praktiskt lära sig att arbeta med planering och de verktyg kunskapen ger dig.
För dig som tycker detta låter intressant, så är min rekommendation att ta kontakt med människor som är duktiga och intresserade av Holistic management, och själv studera vidare. Det hålls idag kurser i både Sverige och internationellt, och systemet praktiseras på ett antal gårdar i Sverige och Norge. Att lära sig teorin är det första steget, men det stora arbetet är att praktiskt lära sig att arbeta med planering och de verktyg kunskapen ger dig. Det tar tid, kraft och några växtsäsonger att få grepp om det. Även om det initialt kan verka övermäktigt och krångligt, så finns det några klara fördelar:
- Den hjälper till att maximera fotosyntesen, dvs se till att gräset utnyttjar solenergin i så stor utsträckning som möjligt över hela växtsäsongen. Vilket i sin tur innebär en större produktion av biomassa samt mer energi (kol) som kommer jorden till godo.
- Den ger potentiellt en högre betesproduktion totalt sett, vilket innebär en längre betessäsong och därmed minskade kostnader för vinterhållningen av djuren.
- Bättre motståndskraft mot både torra och våta perioder.
- Den hjälper till att lösa och förebygga problem som överbetning, för lång vila och oönskade arter som veketåg, tuvtåtel och skräppa.
- Den hjälper också till att ge djuren en jämn och hög foderkvalitet under hela betessäsongen, då foderbyten kan undvikas.
För dig som älskar att jobba med djur mer än maskiner, så är det ett lysande sätt att öka tiden med djuren och minska tiden i traktorn. Just för att korna gör traktorns jobb. De skördar fodret och gödslar på en och samma gång. Så att du slipper. Ditt jobb bli att se till att att djuren är på rätt plats, vid rätt tidpunkt och av rätt anledning.
Rekommenderad läsning:
- Grundprinciper: Holistic management av Allan Savory och Jody Butterfield (tredje upplagan rekommenderas)
- På savory.global finns även en onlineutbildning för dig som vill läsa grunderna.
Nätverk:
Nordiskt nätverk för regenerativt jordbruk – det nordiska nätverket för betesnördar
reGenerativeGrazinggroup – internationell facebookgrupp för betesnördar
Savory institute – kunskapscentrum för betesdrift, de har ett antal kurser etc. om verktyget Holistic management.
Holistic Management Discussion Group – facebookgrupp om Holistic management
Om du är intresserad av kurser eller utbildningar i Sverige, kontakta då Jörgen Andersson, jorgen@fjallbete.nu
Bildförklaring:
Bilden ovan är två ögonblicksbilder från en beteshage på Bjällansås gård, Bokenäset i mellersta Bohuslän. Fållan på bilden var nedlusad med veketåg för 5 år sedan, när vi började planera vårt bete. Idag är det enstaka plantor kvar, och fållan ha en bra produktion av foder. Den har under de senaste åren betats 2-3 gånger per år, 1-3 dagar per gång.
2018-08-03: 2:a avbetningen, 1:a avbetningen skedde i slutet av maj. Djuren har tillbringat ca 2-3 dagar per betning i fållan. Den har fått drygt 60 dagars vila. Normalvilan denna period är ca 30-35 dagar ett vanligt år. Vädret under perioden är 65 mm nederbörd och mestadels höga temperaturer och sol.
2018-09-06: 36 dagars vila, sedan 2:a avbetning. Fotosyntesen är i full gång och fållan kommer troligen betas mot slutet av september. Normalvilan vid avbetning i augusti är ca 60 dagar ett normalt år, vilket denna fålla troligen får även i år. Vädret under perioden är 90 mm nederbörd och mestadels medeltemperatur och växlande molnighet/regn.
