Dålig djurhållning gör antibiotikan verkningslös – ditt val av kött styr utvecklingen

Vi bör välja kött från länder som tar ansvar för hantering av antibiotika. Detta skriver veterinären Sten-Olof Dimander och medicinprofessorn Björn Olsen på DN Debatt , här är hela deras inlägg.

Den snabbt ökande förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier
riskerar att göra antibiotika helt verkningslösa i framtiden. Vanliga
infektioner och småsår kan åter bli dödliga. Det skriver
Världshälsoorganisationen WHO i den första globala rapporten om
utbredningen av resistenta bakterier som presenterades nyligen.

I dag, tisdag, presenterar Folkhälsomyndigheten en
rapport som visar att förekomsten av resistenta bakterier ökar i
Sverige, om än från en låg nivå. Situationen i Sverige skiljer sig
radikalt från den i de flesta andra länder i Europa.

Den gynnsamma situationen i Sverige är ingen slump utan ett resultat av
ett medvetet och långsiktigt arbete med aktivt smittskydd och god
djuromsorg. Sveriges användning av antibiotika till
livsmedelsproducerande djur är därför bara en niondel av den i övriga
EU. Friska djur behöver inte antibiotika.

Också inom humanmedicinen är användningen mer
restriktiv än i övriga EU även om skillnaderna här inte är lika stora
som på djursidan. En europeisk undersökning från 2013 visar att andelen
medborgare som tagit en antibiotikakur de senaste 12 månaderna var 50
procent högre i övriga 27 EU-länder än i Sverige.

Ju mer antibiotika som används desto större är resistensrisken. Att få
ett snabbt stopp på den ansvarslösa överanvändningen av antibiotika i
världen, inte minst till livsmedelsproducerande djur, är därför av
livsavgörande betydelse för framtiden. Du kan som konsument påverka
utvecklingen genom att aktivt välja kött från länder med en uthållig och
ansvarsfull antibiotikaanvändning.

I dag används stora mängder antibiotika i den globala
köttindustrin, men också i frukt-, fisk- och räkodlingar. I USA beräknas
80 procent av all antibiotika gå till livsmedelsproducerande djur och
bara 20 procent till människor. I EU bedöms förhållandet vara 50–50 och i
Sverige går bara 16 procent till djur och 84 procent till människor. I
USA och stora delar av världen är det tillåtet att använda antibiotika
till djur för att de ska växa snabbare och producera mer kött. Detta
bruk förbjöds i Sverige 1986 och i EU, på svenskt initiativ, 20 år
senare.

Dagens användning av antibiotika till djur varierar stort inom EU.
Enligt en färsk studie från EU:s läkemedelsverk har Sverige den i
särklass lägsta användningen i unionen. Den genomsnittliga användningen
av antibiotika, räknat som milligram per kilo djur, är 9 gånger högre i
övriga EU än i Sverige. I Finland och Danmark används 2 respektive 3
gånger så mycket antibiotika som i Sverige och i Tyskland 15 gånger mer.
Värst är situationen i Italien och på Cypern där användningen är 27
respektive 30 gånger högre än i Sverige. Av alla undersökta länder i
Europa är det två länder utanför EU, Island och Norge, som har lägre
användning än Sverige. Den omfattande användningen av antibiotika
maskerar ofta en dåligt utvecklad djuromsorg och gör det möjligt att
hålla en hög produktion trots karga djurmiljöer med ett högt
infektionstryck.

Än allvarligare blir skillnaderna när man studerar
vilka antibiotika som används och hur de ges till djuren i olika
EU-länder. I Sverige används mestadels penicillin, som har ett smalt
spektrum. Antibiotika förskrivs av veterinär och huvuddelen injiceras
till enskilda sjuka djur.

Mönstret i övriga EU är dessvärre helt annorlunda. En färsk studie från
det europeiska läkemedelsverket EMA visar att bredspektrumantibiotika,
som lättare ger upphov till resistens, används i stor utsträckning.
Merparten, i vissa länder över 90 procent, ges till hela grupper av djur
vilket indikerar att antibiotika används rutinmässigt för att förebygga
sjukdom eller för att öka tillväxten.

Den frikostiga användningen av antibiotika har
resulterat i att antalet bakterier med resistens mot antibiotika ökat
snabbt i många länder. I Danmark, som på intet sätt är värst, har
andelen grisar som bär på meticillinresistenta gula stafylokocker, MRSA,
exempelvis ökat från 44 procent år 2011 till omkring 77 procent i dag.

En beräkning gjord av EU:s smittskyddsinstitut ECDC uppskattar den
årliga kostnaden för antibiotikaresistensen i EU till 1,5 miljarder euro
och antalet dödsfall till 25 000 människor. I USA beräknas minst 2
miljoner människor insjukna och omkring 23 000 personer dö av resistenta
bakterier varje år, enligt det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC.

Uttrycket ”en värld – en hälsa” har hög bäring på just
antibiotikaresistens. Vi vet att bakterier sprids genom en ökad
rörlighet för människor och djur och att samma typer av
antibiotikaresistenta bakterier och resistensgener cirkulerar bland
människor, djur, livsmedel och miljö. Vi vet också att situationens
allvar kräver omedelbar handling.

Vid Världshälsoorganisationen WHO:s möte i slutet av maj i år beslöts
att WHO ska ta fram en global aktionsplan mot antibiotikaresistens.
Strax dessförinnan efterlyste flera ledande forskare en global
organisation motsvarande IPPC för klimat för att sammanställa bevis och
initiera åtgärder mot antibiotikaresistens hos regeringar och andra
intressenter.

Detta är angelägna initiativ, men det är viktigt att alla som kan bidra
till att situationen förbättras drar sitt strå till stacken redan nu.
Det gäller självklart läkare och veterinärer, djuruppfödare och
patienter, livsmedelsindustri och handel och inte minst oss alla som
konsumenter. Genom att exempelvis välja kött från länder med en
ansvarsfull och återhållsam antibiotikaanvändning kan vi bidra till att
några av våra viktigaste läkemedel kan få fortsätta att vara just det.

Sten-Olof Dimander, doktor i veterinärmedicin, vd Svenska djurhälsovården
Björn Olsen, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, infektionssjukdomar, Uppsala universitet

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email