Varför dyker vego? Det var rubriken på Svenskt Kötts frukostseminarium som hölls 14 maj. Frågorna som också diskuterades var: Vad äter vi och varför? Hur ser ungdomarna på maten och vad är det egentligen som påverkar vår matkultur?
För att få ett brett perspektiv i diskussionen om dessa frågor så bestod panelen av Johanna Göransson från Ungdomsbarometern, Richard Tellström som är docent och lektor i måltidskunskap och Isabel Moretti som är vd på Svenskt Kött.
Hur ser ungdomarna på maten?
Johanna Göransson från Ungdomsbarometern presenterade utvalda delar av rapporten Ungas relation till kött. Rapporten utgår från Ungdomsbarometerns rapport Mat & Måltider som visar Sveriges 15–24-åringars syn på mat. Ett resultat som kanske förvånar många är att den visar att allt fler väljer att äta kött. Ett ännu mer spännande resultat är att av de 6 procent som beskriver sig själva som vegetarianer så kan så många som en dryg tredjedel ändå unna sig en köttbit då och då.
Johanna förklarade att orsaken till denna förflyttning hos unga vad gäller synen på kött, är att mat och kost tidigare varit väldigt politiskt laddat och ett ställningstagande för en viss åsikt så vill medan ungdomarna idag snarare ser att maten ska skapa trygghet och gemenskap. Synen på mat har alltså blivit mer pragmatisk och man vill ha en mer balanserad kost med färre restriktioner. Mindre pekpinnar och mer trygghet i en orolig tid alltså.
Allt färre ungdomar uppfattar livet som tryggt i en omvärld med krig, gängkriminalitet, klimatoro och ekonomisk instabilitet. Det har gjort att fler och fler unga istället väljer att fokusera på saker inom den egna sfären som de själva faktiskt kan påverka. På frågan om man har något speciellt förhållningssätt till det man äter så toppar svarsalternativet “Jag äter svenskproducerat i möjligaste mån”.
Vad påverkar vår matkultur och hur vi äter?
För att ge ett historiskt perspektiv kring vår syn på mat och vad som krävs för att förändra vad vi äter så deltog Richard Tellströmsom är docent i måltidskunskap, mathistoriker och författare. För att förändra vad vi äter krävs en ändring av matkulturen. Där nya måltidsformer och nya sätt att äta skapar ett behov av nya typer av produkter.
För att förändra matkulturen behövs enligt Richard flera stora kriser och händelser samtidigt. Detta har vi haft under de senaste åren med exempelvis hög inflation, krig i vår närhet, NATO-inträde och corona. Händelser och oroligheter i vår närhet är inte över ännu och det är svårt att sia om när nuvarande kriser är över, men efter detta kan det vara så att vi lämnar för nya värderingar av vår mat. Han betonar att grundläggande värderingar inte ändras men de tar en annan form.
Bättre tider och en ändrad matkultur föregås ofta av mer oroliga tider, likt det vi befinner oss i nu. Under dessa oroliga tider, så omvärderar vi maten och vi letar prisvärdhet. Notera att prisvärdhet inte är samma sak som att välja det billigaste, utan det handlar om att välja det som är mest prisvärt utifrån de värden man värderar. Relaterat till kött så byter vi sällan kött mot en grönsak, utan i tider med mindre pengar i plånboken är det mer troligt att man byter ett köttslag till ett annat eller att man byter kött mot korv.
Vad lägger vi på tallriken?
Isabel Moretti, vd på Svenskt Kött, fördjupade resonemanget kring varför vi konsumenter tycker och tänker som vi gör. Kulturkartan från World Value Survey & European Values Study visar att det finns stor möjlighet till självuttryck och självförverkligande i Sverige tack vare att vi är så förskonade från krig och katastrofer i kombination med att vi är starkt sekulariserade. Det gör Sverige till det mest individualistiska landet i världen. Ett sätt att uttrycka sin identitet är via maten. Maten används ofta för att visa vilka vi är. Trender om vilka vi vill vara speglar sig därför ofta i vad vi lägger på tallriken.
I takt med att världen har blivit allt mer orolig har också våra värderingar i Sverige förändrats, så precis som Ungdomsbarometern visade så har också svenska konsumenter generellt gått mer ifrån att se på mat som en identitetsmarkör till en faktor som står för trygghet och säkerhet. Undersökningar från Svenskt Kött visar att konsumenter prioriterar och värderar svenskt kött och svensk köttproduktion. Nära 9 av 10 anser att svenskt kött stärker svensk livsmedelsförsörjning. OECDs framtidsscenario för förändringar i jordbrukets produktivitet till år 2080 visar också på värdet av svensk livsmedelsproduktion. På världskartan ser vi att livsmedelsproduktionen, enligt detta scenario, kommer att minska samtidigt som Sverige är ett av de få länder där produktiviteten kommer ha möjlighet att öka. Det gör att vi har ett ansvar att producera livsmedel här.
Sverige har en lång historia av livsmedelsproduktion med både växtodling och djur. Vegetabilier kan odlas på åkermarken och djuren kan beta marker där vi inte kan odla. Djuren kan också äta upp vegetabilier av lägre kvalité eller restprodukter från livsmedel. Växtodling och djur är ett traditionellt sätt att producera livsmedel på de nordliga breddgraderna i Sverige. De bör fortsättningsvis samsas både i livsmedelsproduktionen och på tallriken.
Äter vi kött i framtiden?
Den sista frågan till panelen var: Äter vi kött i framtiden? Och gällande svaret så var panelen helt överens. Ja, vi kommer fortsätta äta kött i framtiden. Anledningarna? Richard hänvisade till att människan är skapad för att äta en blandkost och det finns mycket näring i kött som är svårare att få från andra livsmedel. Johanna sa att ungdomarna idag är mer pragmatiska och man vill äta lite olika, både vegetariskt och kött. Isabel ser att vi kan behöva omvärdera vad vi ser som hållbart och hälsosamt. Mycket av det vi äter idag är importerat, kanske måste kosten framöver utgå mer från vad vi har förutsättningar för att producera i Sverige.
