Var femte ung person som identifierar sig som vegetarian äter kött

Unga väljer svenskproducerat framför ekologiskt samtidigt som allt fler unga identifierar sig som "vegovänner" även om de äter kött ibland – det visar den senaste Ungdomsbarometern.
Allt i ett-gryta

Året innan uppgav en fjärdedel av de tillfrågade ungdomarna mellan 15–24 år att de ser sig som ”vegovänner”, det vill säga vegetarianer, flexitarianer eller veganer. 2017 har motsvarande siffra ökat till en tredjedel när Ungdomsbarometern presenterar sin undersökning.

– Det är en radikal skillnad. Det är sällan man ser en så extrem trendökning på bara ett år. Speciellt när det kommer till sådana fundamentala saker som vad man stoppar i sig, säger Lovisa Sterner, livsstilsexpert hos Ungdomsbarometern till TT.

Väljer bort kött för klimatet

Tidigare var det genom kläder och musik som unga identifierade sig, men i dag handlar det snarare om vad man äter. För samtidigt som många identifierar sig som vegetarianer säger en femtedel av dem att de ibland äter kött. Därför tror Lovisa Sterner att valet till stor del handlar om identitet. Vegetarianism ses inte bara som ett kostval, det symboliserar också hälsomedvetenhet, hållbarhetstänk och djuretik.

Enligt undersökningen är tanken om att kött har en negativ påverkan på klimatet som är den främsta anledningen till att unga väljer bort köttet.

Svenskproducerat framför ekologiskt

Undersökningen visar också att fler väljer svenskproducerad mat än ekologisk mat. På frågan vad man väljer att äta svarar 32 procent att de i möjligaste mån väljer svenskproducerat, 19 procent att de väljer ekologiskt och 15 procent att de väljer närproducerat. Framför allt är det de unga tjejerna som har ett aktivt förhållningssätt till vilken mat de konsumerar.
Sju av tio unga är med och bestämmer vad som ska handlas hem till familjen. Därmed påverkar trenden bland unga även konsumtionen hos deras föräldrageneration.

Aktuellt

Tallrik som visar procentuell direktkonsumtion av råvaror

Dags för nya verktyg för hållbara måltider?

En hållbar måltid handlar om mer än klimat. Nya beräkningar från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att olika livsmedel påverkar vatten, biologisk mångfald och bekämpningsmedelsanvändning på helt olika sätt. Därför behöver vi se hela tallriken.

Det fortsätter att storma kring de nya näringsrekommendationerna

350 gram rött kött i veckan – men varför just 350?

De nya svenska kostråden rekommenderar mindre rött kött än tidigare. Underlaget bakom just 350 gram har ännu inte redovisats fullt ut, och siffran verkar vara en bedömning snarare än ett vetenskapligt fastställt värde.

De senaste dagarnas hastiga snöfall har påverkat stora delar av Sverige. Men en trygg livsmedelsförsörjning gör att extremväder påverkar mindre.

Hur många bönder finns det i Sverige?

Undrar du hur många bönder det finns i Sverige? Svaret är betydligt färre än för hundra år sen. Idag har vi ungefär 50 000 jordbruksföretag i Sverige.

Rulla till toppen