Var femte ung person som identifierar sig som vegetarian äter kött

Unga väljer svenskproducerat framför ekologiskt samtidigt som allt fler unga identifierar sig som "vegovänner" även om de äter kött ibland – det visar den senaste Ungdomsbarometern.
Allt i ett-gryta

Året innan uppgav en fjärdedel av de tillfrågade ungdomarna mellan 15–24 år att de ser sig som ”vegovänner”, det vill säga vegetarianer, flexitarianer eller veganer. 2017 har motsvarande siffra ökat till en tredjedel när Ungdomsbarometern presenterar sin undersökning.

– Det är en radikal skillnad. Det är sällan man ser en så extrem trendökning på bara ett år. Speciellt när det kommer till sådana fundamentala saker som vad man stoppar i sig, säger Lovisa Sterner, livsstilsexpert hos Ungdomsbarometern till TT.

Väljer bort kött för klimatet

Tidigare var det genom kläder och musik som unga identifierade sig, men i dag handlar det snarare om vad man äter. För samtidigt som många identifierar sig som vegetarianer säger en femtedel av dem att de ibland äter kött. Därför tror Lovisa Sterner att valet till stor del handlar om identitet. Vegetarianism ses inte bara som ett kostval, det symboliserar också hälsomedvetenhet, hållbarhetstänk och djuretik.

Enligt undersökningen är tanken om att kött har en negativ påverkan på klimatet som är den främsta anledningen till att unga väljer bort köttet.

Svenskproducerat framför ekologiskt

Undersökningen visar också att fler väljer svenskproducerad mat än ekologisk mat. På frågan vad man väljer att äta svarar 32 procent att de i möjligaste mån väljer svenskproducerat, 19 procent att de väljer ekologiskt och 15 procent att de väljer närproducerat. Framför allt är det de unga tjejerna som har ett aktivt förhållningssätt till vilken mat de konsumerar.
Sju av tio unga är med och bestämmer vad som ska handlas hem till familjen. Därmed påverkar trenden bland unga även konsumtionen hos deras föräldrageneration.

Aktuellt

Järn från vegetabilier tas upp lika lätt som järn från kött

Är järnbrist vanligt?

Var tredje tjej i gymnasieåldern och var fjärde kvinna i fertil ålder har tecken på järnbrist. Trötthet och yrsel är vanliga symtom.

Har vi ändrat vad vi äter?

Har vi ändrat vad vi äter?

Januari är ofta en nystart och många vill äta bättre. Men hur har vi ändrat vad vi äter de senaste 50 åren?

Varför äter vi gris i Sverige?

Varför äter vi gris i Sverige?  

I Svenskt Kötts nya film svarar Richard Tellström på frågan ”varför äter vi gris i Sverige”? Tillsammans med Johanna Westman berättar han om grisens historia.

Rulla till toppen