Förutom att ge våra djur mat och ge jorden en rejäl hälsokur så visar ny forskning att vallen fångar in koldioxid från atmosfären.
Nu grönskar det så det står härliga till och på åkrarna syns grödorna växa för fullt. Det är en ljuvlig syn att titta ut över landskapet som lyser klart i olika färger och nyanser. Än är det mesta inte moget att skörda. Det finns dock en gröda som går att skörda redan nu på vissa håll i landet – vallgröda – det vill säga gräs och klöver. Odling av gräs och klöver kan skördas flera gånger om året. Skörden av vall kommer alltså att pågå i flera omgångar under sommaren.
Den absoluta merparten av det som odlas i Sverige är vall. Vallen odlas till största delen på de jordar där det inte går att odla annat än gräs på grund av jordens beskaffenhet och förutsättningar för att få lönsamhet med odlingen. Sådan jord har vi mycket av i Sverige.
Ny forskning
Ny forskning: Vallen lagrar koldioxid
Vallodling spelar också en stor roll för klimatet. Det har en ny forskningsstudie från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) kommit fram till. När vallen, som är en flerårig gröda, växer lagras stora mängder koldioxid från atmosfären ner i jorden. Genom långsiktiga mätningar under 10 år på 576 olika typer av jordbruk runt om i landet, visade det sig att markens kolhalt hängde samman med hur mycket vall som fanns på gården. Störst inlagring av koldioxid ner i marken fanns på lantbruk med nötkreatur.
Globalt sett innehåller marken mer kol än världens vegetation och atmosfär tillsammans. Det betyder att även en liten ändring i kolförrådet kan ha en betydande effekt på jordbrukets klimatpåverkan.
Vall vanligast av flera anledningar
Odlingen av grödor har olika förutsättningar beroende på var i Sverige du befinner dig. Klimat, jordstruktur och topografi spelar in här. På en väldigt stor del av Sveriges yta är just vallodling eller bete det enda som fungerar utan för stora förluster. Det är sådan jordbruksmark som det inte går att använda till odling av grödor som exempelvis spannmål, bönor eller raps.
Istället blir det resurssmart att använda den marken till vallodling eller betesmark. Men även på åkermark där det går att odla mat direkt till oss människor behövs vallodlingen emellanåt. Odling av vall är då som en hälsokur för jorden och får alltså stor betydelse för vår natur.
Klimatsmart med närproducerat foder
Alla grödor som skördas har olika användningsområden till att bli mat till oss människor och djur. Det sägs ofta att det är mer klimatsmart om vi människor äter grödorna direkt istället för att djuren ska äta det. Och visst kan det vara så, men djuren kan också omvandla gräs och restprodukter, som vi människor varken kan eller vill äta, till ännu bättre proteiner och näring och samtidigt göra stor klimatnytta. På så vis maximerar vi vad vi kan få ut från odlingsjorden.
Det finns flera stora fördelar med djuren som vi människor inte fixar; de äter sådant vi människor inte kan äta, men som marken behöver som gräs. Djuren äter också sådant som vi människor inte vill äta som spannmål eller delar av grödor som inte smakar så bra eller som har egenskaper eller för dålig kvalitet som gör att det inte kan bli mat för människor. För att minska transporter och utsläpp globalt är det viktigt att djuren får foder som odlats i Sverige. Ytterligare en föredel med djuren är att medan de betar och trampar så bidrar de också till att den biologiska mångfalden gynnas. Mer om den superkraften kan du läsa här!
Vad du väljer att äta har betydelse
Genom att enbart välja kött från Sverige när du köper kött bidrar du som konsument till de svenska bönderna. Varje svensk bonde behövs och varje hektar som odlas enligt dessa klimatsmarta metoder räknas.
Så nu önskar vi alla lantbrukare därute stort lycka till med vallskörden! Ni gör ett enormt viktigt jobb för att säkra matproduktion i landet och för att skapa en massa klimatnytta.
