Vad krävs för att ställa om jordbruket?

Vad krävs för att ställa om jordbruket och göra en så kallad grön omställning? Enligt LRFs och Lantmännens rapport behövs investeringar på 20 miljarder.
Vad krävs för att ställa om jordbruket?

En grön omställning pågår inom de flesta industrier och näringsområden i dag för att nå Sveriges klimatmål. Men vad krävs för att ställa om jordbruket? Svaret på den frågan har LRF och Lantmännen tagit fram i sin rapport från december 2023.

Enligt LRF behövs 20 miljarder om året för att jordbruket ska kunna göra en så kallad grön omställning, enligt LRF och Lantmännen i rapporten “Kostnader för Jordbrukets gröna omställning”.

Det handlar alltså om att ställa om jordbruket så att fler miljömål kan nås och kanske också i snabbare takt. I rapporten beskrivs vilka åtgärder som krävs för att jordbruket ska kunna göra en grön omställning och vad de åtgärderna skulle kosta. Enligt rapporten skulle det alltså behövas investeringar på 20 miljarder om året. Idag lägger staten ca 4 miljarder kronor per år på lantbrukets gröna omställning, en siffra som skulle behöva vara fem gånger så hög.

Vad menas med en grön omställning inom lantbruket?

När man pratar om en grön omställning generellt menas ofta att ställa om till en fossilfri produktion. Inom lantbruket innebär den gröna omställningen mycket mer än bara fossilfrihet eftersom 7 av de 16 nationella miljömålen är sammankopplade med Sveriges lantbruk på olika sätt. I rapporten delar man upp den gröna omställningen för lantbruket i fyra delar med olika åtgärder:

  1. Klimat och energi
    I den här delen ingår exempelvis att öka produktionen av biogas från stallgödsel [https://svensktkott.se/cirkularitet/], återvätning av marker och fodertillskott för metanreducering. Att göra lantbruket fossilfritt ingår även under denna post, både genom fossilfria maskiner som drivs av antingen el eller biodrivmedel och genom användning av fossilfritt mineralgödsel.
  2. Biologisk mångfald
    Den absolut viktigaste åtgärden för en ökad biologisk mångfald är att restaurera igenväxt naturbetesmark.
  3. Mark-, vatten- och luftvård
    I den här delen ingår åtgärder som fånggrödor, strukturkalkning, precisionsgödsling, våtmarker och vanlig kalkning. Det innebär alltså att hjälpa marken och luften med åtgärder som minskar negativ miljöbelastning och att man ökar åtgärder som är positiva för miljön.
  4. Klimatanpassning
    I och med att klimatet förändras behövs åtgärder för att klara extremväder som torka eller översvämningar. Exempel på åtgärder är ökad täckdikning och att skapa fler bevattningsdammar.

Lantbrukets gröna omställning ger mer

Enligt beräkningarna i rapporten skulle de föreslagna åtgärderna ge mer än klimat- och miljövinster. Omställningen skulle ge cirka 5700 nya jobb och ökade skatteintäkter med nästan en miljard. Det skulle också innebära en ökad svensk livsmedelsproduktion som skulle vara ännu mer hållbar, vilket i sin tur ger oss en ökad försörjningstrygghet.

Men frågan man slutligen ställer sig är: vem ska betala dessa 20 miljarder om året? Är det våra lantbrukare? Är det konsumenterna? Är det staten? Det är inte en lätt nöt att knäcka, men det är frågan som måste besvaras för att den gröna omställningen ska kunna genomföras. I rapporten föreslås ett samarbete mellan lantbruket, staten och marknaden för att omställningen ska vara möjlig.

» Här kan du läsa hela rapporten

Aktuellt

Hur mycket kött äter vi? Förhållanden mellan konsumtion och kostråd 2023

Hur mycket kött äter vi?

Jordbruksverkets statistik visar hur mycket kött vi äter i Sverige och hur nära vi ligger kostråden för vår konsumtion 2023.

Svenskt Kött på TikTok

Svenskt Kött på TikTok

Nyligen la vi till en kanal bland våra sociala medier och numera finns Svenskt Kött på TikTok.

Hur tillagar man kött?

Hur tillagar man kött?

Måste man torka av köttet? Varför ska man bryna grytbitar och när är bäst att krydda köttet? Här är svaren på de vanligaste frågorna om hur man tillagar kött.

Rulla till toppen