Klimattoppmötet, COP28, är det 28:e av COP-mötena som samlar de länder som skrivit under det så kallade Parisavtalet där man kommit överens om att hejda klimatförändringarna och motverka dess konsekvenser. En viktig fråga som diskuteras är då hur man ska minska utsläppen av växthusgaser. Så vad innebär COP28 för köttproduktionen?
Under klimatkonferensen COP28 klubbade FN:s medlemsländer genom det historiska beslutet att världen ska röra sig bort från fossila bränslen. Ett historiskt avtal som för första gången har med en skarp formulering om att ställa om från fossila bränslen. Inför beslutet spekulerades det kring att FN skulle rekommendera en minskad konsumtion och produktion av animaliska livsmedel, som ett sätt att minska utsläppen från framförallt nötkreatur. Istället släppte FN:s jordbruksorgan FAO (Food and Agriculture Organization) en rapport som säger att den globala animalieproduktionen måste öka med 20%. Men hur går det ihop?
En ökad produktion med minskade utsläpp
Enligt FAO:s rapport “Pathways towards lower emissions” kommer animalieproduktionen behöva öka med 20 procent fram till 2050 i syfte att mätta en växande global befolkning. Hur går det egentligen ihop? Har inte FN tidigare sagt att idisslande djur behöver minska för att klara klimatmålen? Jo, visst har de det. Men det banbrytande i den här rapporten är att man nu också konstaterar att världen behöver producera mer näringsrika livsmedel för att fler människor kommer behöva mat. Det innebär i sin tur att animalieproduktionens växthusgasutsläpp skulle öka från dagens 6 gigation (GT) koldioxidekvivalenter till 9,1 GT CO2eq, om produktionen skulle fortsätta enligt business as usual.
FAO understryker därför att animalieproduktionen kan öka samtidigt som sektorns växthusgaser minskar. Den goda nyheten är att kunskapen finns för att producera näringsrika livsmedel med mindre insatser och mindre utsläpp av växthusgaser. Genom att arbeta med att förbättra djurens hälsa och välmående kan djurens produktivitet öka vilket skulle minska utsläppen med 30 procent.
Sverige kan ta ansvar och visa vägen
Att djur som mår bra både ökar djurens produktivitet och kvalitén på livsmedel har vi koll på här i Sverige. Just friska välmående djur med hög produktivitet är anledningen till att vi i Sverige redan idag har ett lägre klimatavtryck från exempelvis nötköttsproduktion jämfört med det globala genomsnittet. Det har också lett till att vi har lägst antibiotikaanvändning i EU, eftersom friska djur inte behöver antibiotika.
FAO borde alltså kanske snegla mot oss i norr för att lära sig om hur man föder upp friska djur, med låga utsläpp och hög produktivitet. Och vi i Sverige behöver fortsätta välja svenskt kött i butiken, på restaurangen och de offentliga köken för att se till att vi kan fortsätta ha en köttproduktion som andra länder kan se upp till och inspireras av.
