Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har det varit så uppenbart att världen är global. En alltmer gemensam värld. Och just nu – oavsett var på planeten vi bor – förhåller vi oss till risken av att drabbas av sjukdom.
Och vad gör vi om maten tar slut i affärerna? Troligtvis är vi många som delar känslan av att inte riktigt veta var detta kommer att ta vägen. För bara några veckor sedan kunde vi röra oss fritt, inte bara i samhället utan också i världen. Nu när gränser stängs, trafik ställs in och många sitter hemma med kill i halsen, som kan vara Corona, har vi ingen aning om hur länge och på vilket sätt detta tar vägen.
Vad gör vi om maten tar slut i affärerna?
Men vad skulle hända om det i nästa steg även blir regleringar av varutransporter? När landet Sverige inte längre kan skeppa, köra eller flyga in sin mat? I ett land där vi vet att matbutikerna tömts på ungefär tio dagar. Ungefär hälften av all mat vi äter i Sverige köps idag in från andra länder. Vår egen produktion av spannmål, socker, morötter och ägg är godtagbar. Samtidigt är bara drygt 50 procent av nötköttet, 30 procent av lammköttet och en mindre del av grönsaker och frukt som är svenskproducerade, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. I början av 1990-talet producerade Sveriges bönder 75 procent av landets livsmedel. I dag är vi betydligt fler svenskar, men vi producerar inte mer mat.
600 000 hektar åkermark som inte används
Vi har idag cirka 600 000 hektar åkermark som inte används men som kan odlas på. Det finns med andra ord en stor potential att öka den svenska livsmedelproduktionen – både den vegetabiliska och den animaliska. Nöt, får och lamm kan göra proteiner i form av kött av gräs från marker där det är svårt att odla annat. Sådana marker har vi gott om i Sverige och idag riskerar många av dessa arealer att planteras igen av skog. Relativt sett är andelen outnyttjad mark högst i Norrland och Svealand. På alla platser där det finns biprodukter från livsmedelstillverkning och spannmålsodling i närheten, kan man föda upp mer grisar.
En backup vid kris
På våra breddgrader förekommer inte så mycket matproduktion ute på åkrarna den här tiden på året. I stallarna pågår däremot matproduktionen för fullt. Hela dagarna. Året runt. I många kulturer där man behöver hantera snabba och extrema skiften vad gäller väder och klimat, som extrem kyla, extrem hetta eller missväxt, är djuren garantin för att man fortsatt ska få mat när marken inte kan ge mer. Djuren är skafferiet och bufferten. Även för oss.
Historiskt sett har djuren på gården alltid varit en backup vid kris, som vid missväxt. Slår skörden fel, det blir torka eller brist på mat kan man alltid slakta ett får eller kossa. Djuruppfödningen är viktig för Sverige då vi inte kan producera grödor som spannmål, raps, eller baljväxter i hela landet. Kött och mjölk är inte beroende av säsong utan kan produceras året om. Den är vårt beredskapslager som vi behöver vara rädda om och värna om. Så köp alltid svenskt kött idag och stötta det svenska lantbruket, snarare än att köpa avokado, mango eller mandelmjölk.
