Alla länder i världen har olika förutsättningar för olika typer av jordbruk. I Sverige har vi gott om betesmark, bra förutsättningar för foderproduktion och mycket vatten – helt enkelt väldigt goda förhållanden för djurhållning. Att regnskog skövlas för att ge plats åt djurhållning samt att stora arealer mark utarmas för foderproduktion är ett stort och allvarligt problem för klimatet och miljön på vår jord. Men hur är det i Sverige? Tar odling av djurfoder över mark där vi skulle kunna odla mat till människor?
Stora skillnader från norr till söder
Sverige är ett fantastiskt land och särskilt såhär års när allt grönskar och spirar. Men visste du att endast 7 procent av landets yta är tillräckligt bördigt för att kunna odla grödor? Alltså är denna mark extra viktig att värna.
Hur stor andel av ytan som är odlingsbar jordbruksmark i respektive region i landet varierar mycket. I Skåne är exempelvis nästan 45 procent av ytan jordbruksmark, medan det är mindre än 5 procent i Dalarna och norröver. I dessa regioner är det alltså betydligt svårare att bruka jorden för exempelvis spannmål, raps eller bönor.
Något som däremot kan odlas överallt är vall. Det vill säga gräs och klöver. På så vis är Sverige till ytan ett land som är perfekt för djurhållning, till skillnad mot många andra länder. Hela 70 procent av Sveriges totala yta är skog.
Betande djur håller landskapet öppet
Tittar vi närmare på jordbruksmarken så finns det i Sverige strax över 3 miljoner hektar. Hela 85 procent av den här jordbruksmarken är åkermark där det går att odla olika grödor medan resterande 15 procent används till bete för djur.
Den naturliga gräs- och betesarealen i Sverige är ca 3,2 miljoner hektar, så vi har alltså lite mer naturliga gräs- och betesmarker än vad vi har jordbruksmark. För att ta tillvara på gräset är det resurssmart att exempelvis får och nötdjur äter det. Utan djur som betar på dessa marker växer de snabbt igen. Då försvinner också livsmiljöerna för många andra växter, insekter och djur. Men även det vackra öppna landskapen.
Vallodling är en hälsokur för jorden
Under 2020 odlades vall på 38 procent av jordbruksmarken i Sverige. Detta används mestadels som vinterfoder till betesdjur som hästar, får och nötdjur. Så för att värna om jordbruksmarken i Sverige, och för att bonden inte ska gå med förlust när denne odlar vallen, behövs också de gräsätande djuren.
Odlingen av vall, alltså gräs, är viktigt för att odlingen av alla andra grödor ska fungera. Om man odlar spannmål och bönor år efter år – behöver man förbättra jorden och öka mullhalten. Vallen blir då som en hälsokur för jorden.
Inget går till spillo tack vare djuren
De näst vanligaste förekommande grödorna som odlas i Sverige är spannmål så som havre, korn, vete och råg. Detta odlas på 33 procent av jordbruksmarken. Spannmål är ett av få livsmedel som Sverige är självförsörjande på. Vi kan till och med exportera en del spannmålsprodukter.
En stor del av spannmålet blir också foder till djuren, men det är skillnad på kvalitén på det spannmål som går till djur och den som går till humankonsumtion. Vi människor ställer nämligen högre krav på de spannmål som används i exempelvis bröd eller flingor, jämfört med de spannmål som går till djuren. Ur bondens perspektiv är det bättre att sälja som spannmål till humankonsumtion eftersom det ger mer betalt, men som sagt är det inte alltid möjligt om kvalitén brister.
Om skörden slår fel på grund av för mycket regn, torka, skadeangrepp kan alltså spannmålsproduktion gå till djurfoder istället. På så vis hjälper djuren till att minska på matsvinnet så att inget går till spillo.
Även om odlingsmetoder och nya grödor hela tiden utvecklas är det utmanande att bedriva ett lönsamt jordbruk med bara växtodling i hela landet. Odling av baljväxter (bönor och ärtor) till humankonsumtion sker främst i Skåne, på Öland och Gotland. I övriga landet är det svårare att odla bönor på grund av klimatet. På dessa platser odlas det därför främst åkerbönor och ärtor som mestadels används som proteinfoder till djur. Att odla baljväxter på åkern ibland är bra för det tillför näring i form av kväve till jorden. Men man kan inte odla baljväxter år efter år för då ökar risken för skadeangrepp på grödorna tillslut.
Tar odling av djurfoder över mark där vi skulle kunna odla mat till människor?
I Sverige är läget alltså ett annat än på många andra håll i världen. Här tar inte odling av djurfoder över mark som skulle kunna användas åt mat till människor. Djuren behövs istället som en del av jordbruket och livsmedelssystemet för att vi ska få en hållbar matproduktion och kunna nyttja vår jordbruksmark i hela landet, varje år. Det är ett samspel.
