Svenskproducerat och julskinka i topp på julbordet

Att maten är producerad i Sverige är viktigast när svenskarna planerar sitt julbord. Det tycker hela 47 procent av de tillfrågade i en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Livsmedelsföretagen i november 2019.
Lökgriljerad julskinka med äppelchutney och sirapsstekt kål

Att maten är producerad i Sverige är viktigast när svenskarna planerar sitt julbord. Det tycker hela 47 procent av de tillfrågade i en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Livsmedelsföretagen i november 2019. Näst viktigast var att maten håller hög kvalitet. 

Julskinkan är favorit på julbordet

Den absoluta favoriten på julbordet är skinkan. 25 procent placerar skinkan i topp på julbordet. Köttbullarna ökar i populäritet från 5 procent förra året till 7 procent i år medan revbensspjällen backar från 6 procent till 2 procent.

Kött och charkuterier dominerar på julbordet, hela 56 procent vill att det ska göra det, dock har det minskat från 66 procent 2018. Trenden i år är att unga och kvinnor vill ha mer grönsaker och rotfrukter. 1 av 6 kommer att äta mindre kött totalt under jul, men 1 av 4 säger att andelen svenskt kommer att öka.

Försäljningen av julskinka har minskat med ungefär 20 procent de tio senaste åren. För tio år sedan såldes runt 7 000 ton men nu beräknas den svenska marknaden ligga på cirka 5 500 ton. Trenden går mot mindre storlekar som allt oftare är färdigskivade. Men julskinkorna börjar köpas allt tidigare, redan i början av advent, skriver Land Lantbruk

Andelen svensk julskinka i handeln uppgår till minst 90 procent. I år märker de svenska slakterierna även en högre efterfrågan på svenskt från restauranger och storhushåll. 

Korta fakta om julskinka

  • Hela skinkan på grisen består av flera muskler. Innanlår, ytterlår, rulle, lägg, rostbiff och fransyska. Till stora julskinkor delar man hela skinkan i två delar, medelstora i tre delar och små i fyra delar. Skinkorna formas sedan runda eller avlånga och nätas för att hålla formen. De runda ger stora skivor, de avlånga är lättast att skära jämnstora skivor av och har kortare tillagningstid.
  • Produktionen av griskött är mer eller mindre konstant året runt, vilket innebär att det krävs långlagring av julskinka för att möta efterfrågan. Detta görs antingen genom djupkylning eller genom att styckbitarna fryses för att förädlas senare.
  • Grisar som ska bli till julskinka börjar slaktas redan under sommaren. I praktiken innebär det att producenterna fryser in betydande mängder köttråvara som senare bereds till skinka.
  • Julskinka är smalmat, tar du bort det synliga fettet innehåller köttet enbart 3% fett.
  • Salthalten på färdigkokt skinka är ca 3%.
  • De allra flesta julskinkor som säljs i Sverige är saltade och innehåller nitrit. Det är en klassisk ”konserveringsmetod” och skinkorna är säkra och godkända som livsmedel. Den krav-märkta julskinkan får enligt Kravs regler inte innehålla nitrit. En skinka utan nitrit har en gråare färg och kortare hållbarhet – ha koll på kylkedjan.
  • Nitrit förhindrar tillväxt av den farliga bakterien Clostridium botulinum som kan tillverka ett gift som ger allvarliga neurologiska störningar. Därför används nitrit i många charkuteriprodukter och även i julskinka.

Julinspiration

Källor: Livsmedelsföretagen och Land Lantbruk

Aktuellt

Rulla till toppen