Svåra växtodlingsåret gav mer djurfoder

2023 års skörd blev 30 procent lägre än fjolårets men det svåra växtodlingsåret gav mer djurfoder.
En varierad matproduktion minskar riskerna Svåra växtodlingsåret gav mer djurfoder

Nu är vi i början av året och det är kallt, snöig, regnigt och blåsigt. Ute på åkrarna är det inte mycket som växer just nu. Men kommer ni ihåg hur sommaren och hösten var förra året? Blåsigt, regnigt, hett, torrt och kallt. Enligt Jordbruksverket gav de extrema väderväxlingarna 30 procent lägre skördar 2023 än året innan. Det svåra växtodlingsåret gav mer djurfoder eftersom en stor del av grödorna inte håller kvalitetskraven för att bli mat till oss människor utan har klassats som foderkvalitet.

30 procent lägre skörd

En kall vår följt av en torr och het försommar och senare en regnig och blåsig högsommar och höst. 2023 var ett tufft år för svenska växtodlare. Nu har Jordbruksverket i sin senaste prognos redovisat en spannmålsskörd på 4,2 miljoner ton, vilket är 30 procent lägre än året innan. Förutom låga skördar är det som också sticker ut alldeles extra i år, det exceptionellt dåliga kvalitetsutfallet för flertalet grödor. 

Grödor som inte håller kvalitet blir djurfoder

Grödorna som skördas under året brukar exempelvis bli kvarnmjöl till bagerier, gryn eller maltkorn till ölproduktion. Av grödorna från 2023 års skörd har nära hälften av allt kvarnvete samt majoriteten av maltkornet (som man vanligtvis gör öl av) klassats som foder. Vi har alltså inte bara tappat nästan en tredjedel av skörden. Det som skördas håller heller inte kvalitet för oss människor.

Tittar man på statistiken är det alltså en större mängd djurfoder som skördats från åkrarna under 2023. Man kan fundera över om det här bra eller dåligt. En sak är i alla fall säker – växtodling är beroende av väder och vind och vissa år blir det missväxt.

Djuren blir viktiga när grödorna inte håller kvalitet

Det är inte en slump att vi i landet Sverige har den kombination av växtodling och djurhållning som vi har. Vårt land ligger långt upp i norr med en kort växtodlingssäsong och vår växtodlingssäsong är dessutom opålitlig. Som bonde finns det inga garantier för att det du sått verkligen kommer gå att skörda. Djuren har därför blivit reservplanen. Ett alternativ för att fortfarande kunna producera bra mat, även när skörden slår fel. De grödor som inte uppfyller kvalitetskraven för humankonsumtion används i stället som foder till djuren. Därför blir djurens roll viktig för växtsäsongen 2023.

En varierad matproduktion minskar riskerna

Utifrån ett osäkert omvärldsläge ökar vikten av att vi inom Sverige har en stark och robust matproduktion. Samtidigt är matproduktionen vansklig och ett stort risktagande för bonden då man inte på förhand kan veta hur vädret kommer bli. Vi som äter maten kan föredra vegetabilier, mejeriprodukter eller kött. Vi kan också önska att det ska produceras mer av det ena eller det andra. Vad vi än vill så är det till syvende och sist produktionsförutsättningarna som styr. Genom att växtodling och animalierna samspelar tar man hela tillvara på möjligheterna och minskar riskerna samtidigt som man säkerställer att mat kan produceras i någon form. 2023 blev ett utmanande år för växtodlingen men ett bättre år för djurfoder.

Aktuellt

Hur tillagar man kött?

Hur tillagar man kött?

Måste man torka av köttet? Varför ska man bryna grytbitar och när är bäst att krydda köttet? Här är svaren på de vanligaste frågorna om hur man tillagar kött.

Var kommer maten ifrån?

Var kommer maten ifrån?

Att ha mat på bordet är något vi i Sverige ofta tar för givet. Men var kommer maten ifrån och vilka ansträngningar ligger bakom produktionen?

Serverar din kommun svensk mat?

Serverar din kommun svensk mat?

Många av oss tänker på att köpa hem svensk mat i största möjliga mån, men hur är det i de offentliga måltiderna? Serverar din kommun svensk mat?

Rulla till toppen