Sojakorv eller vanlig korv i matsäcken?

Är sojabönan en klimatbov eller miljöhjälte?

Är sojabönan en klimatbov eller miljöhjälte? Den frågan ville man reda ut i senaste numret av ICAs tidning Buffé. Så hur ligger det till egentligen? Ska man ta med sojakorv eller vanlig korv i matsäcken? 

Det är tydligt att det inte är enkelt att få grepp om denna fråga. Vi hör larm om brinnande regnskogar och utbredd miljöförstöring på grund av odlingen av soja. Samtidigt uppmanas vi i reklam och media att äta mer vegetariskt. Gärna “fejkade köttprodukter” som är baserade på just soja.  

Det är inga problem om vi människor äter sojan direkt, säger både forskare och miljöorganisationer. Problemen uppstår då sojabönorna används till djurfoder. Det är alltså köttproduktionen som driver skövlingen av regnskog, sägs det.  

Och visst är djuren en del i det hela. Men att de ensamma skulle driva på skövlingen av regnskogarna är långt ifrån hela sanningen.  

Vad får man för en sojaböna?   

En sojaböna är väldigt användbar. Den har en hög proteinhalt och är rik på fett. Efter att sojabönorna skördats förädlas de vidare och bönan pressas på sin olja. Sojaolja är en billig matolja, i klass med palmolja. Kvar efter pressningen blir bönans skal. Det är främst detta skal – eller sojamjöl – som sedan används till djurfoder. Ett bra och billigt fodermedel som i stor utsträckning ges till både grisar, kycklingar och nötdjur världen över.       

Om inte sojamjölet var ett sådant billigt djurfoder skulle det inte användas i så stor utsträckning. Så hur kan det vara så billigt? En stor orsak är att värdet i en sojaböna ligger i dess olja. Sojaoljan utgör endast 18 procent av vikten av bönan, men oljan har ett mycket högre pris än sojamjölet. I genomsnitt har priset ungefär fördubblats de senaste 10 åren har priset. Skulle inte sojaoljan vara så eftertraktad av livsmedelsindustrin och för produktion av biodrivmedel, skulle inte resterna heller användas som djurfoder.  

Ska man ta sojakorv eller vanlig korv i matsäcken? 

I Sverige äter nötdjur och grisar mestadels foder som producerats så nära gårdarna som möjligt. Den svenska köttbranschen har länge jobbat med att utveckla andra proteinfoder som kan ersätta sojan. Exempelvis ärtor eller åkerbönor, men även restprodukter från livsmedelsindustrin så som vassle, drank eller drav. Svårast är att klara den ekologiska produktionen utan soja, där det idag inte är tillåtet att använda andra substitut.  

Den lilla andelen sojaprotein som kvarstår i vissa foderblandningar är certifierad enligt RTRS (Round Table on Responsible Soy) eller ProTerra’s principer och kriterier för hållbart producerad soja. Ofta kommer denna soja ifrån Kanada och orsakar därmed ingen skövling av regnskog. Svenska köttproducenter står också bakom Sojadialogen som är ett svenskt upprop för ansvarsfullt odlad soja.   

Väljer du svensk korv kan du känna dig trygg med att produktionen inte orsakat skövling av regnskog. Frågan är om du kan vara lika säker på detsamma vad gäller vego-substituten?

» Läs mer om svenskt kött och klimat här