Sveriges lantbruksuniversitet får FN-uppdrag om antibiotikaresistens

Sveriges lantbruksuniversitet har fått i uppdrag från FN:s Livsmedels- och lantbruksorganisation (FAO) att leda arbetet med att ta fram en manual hur man reducerar antibiotikaanvändningen i djurhållningen på ett ansvarsfullt sätt.
Landsbyggd

SLU skriver i ett pressmeddelande att FN:s Livsmedels- och lantbruksorganisation (FAO) har bett universitetet att leda arbetet med att ta fram en manual hur man reducerar antibiotikaanvändningen i djurhållningen på ett ansvarsfullt sätt samt att genomföra kurser inom området för djurhälsopersonal på Balkan, i Centralasien och i Östeuropa. 

Överanvändning och felanvändning av antibiotika orsakar utveckling av antibiotikaresistens. Syftet med uppdraget är att bidra till att utbredningen av antibiotikaresistens minskar på Balkan, i Centralasien och i Östeuropa. Den svenska modellen, med nära samarbete mellan lantbruksnäringen, myndigheter och forskare, gör att Sverige har en väldigt låg användning av antibiotika jämfört med EU- och OECD-länderna. Cirka 15 procent av Sveriges antibiotika används inom djurhållningen medan den globala siffran uppskattas ligga på över 50 procent.

– Sverige har ett mycket högt anseende internationellt inom området god djurhälsa och låg antibiotikaanvändning, det är bland annat därför FAO vände sig till oss, säger SLU:s vicerektor för internationella relationer Ylva Hillbur. Ett annat skäl är att SLU också har ett gott renommé och lång erfarenhet vad gäller att arrangera kurser och bedriva annan typ av kompetensutveckling för studenter och yrkesverksamma från låg- och medelinkomstländer.

– Att SLU fått detta viktiga FN-uppdrag är ett erkännande av såväl vår kompetens som vår långsiktighet i internationella samarbeten, avslutar Ylva Hillbur.

Uppdraget kommer att utgå från SLU:s enhet för globalt samarbete, SLU Global, och ledas av professor Ulf Magnusson.

Aktuellt

Järn från vegetabilier tas upp lika lätt som järn från kött

Är järnbrist vanligt?

Var tredje tjej i gymnasieåldern och var fjärde kvinna i fertil ålder har tecken på järnbrist. Trötthet och yrsel är vanliga symtom.

Har vi ändrat vad vi äter?

Har vi ändrat vad vi äter?

Januari är ofta en nystart och många vill äta bättre. Men hur har vi ändrat vad vi äter de senaste 50 åren?

Varför äter vi gris i Sverige?

Varför äter vi gris i Sverige?  

I Svenskt Kötts nya film svarar Richard Tellström på frågan ”varför äter vi gris i Sverige”? Tillsammans med Johanna Westman berättar han om grisens historia.

Rulla till toppen