Skolmaten och maten som serveras på sjukhusen och inom äldreomsorgen brukar väcka känslor och åsikter. Maten ska vara god, näringsrik och det börjar bli allt viktigare var den kommer ifrån. Vet du hur det är hos dig? Serverar din kommun svensk mat?
Vilken mat som serveras inom offentliga måltider, alltså på skolor, inom vården och äldreomsorgen är en fråga som många har känslor och tankar om. Maten ska självklart vara god och näringsrik, det ska vara en trevlig miljö att äta i och man ska ha tillräckligt med tid för att faktiskt hinna äta upp. Men något som kommer allt högre upp på agendan är var maten kommer ifrån.
Både hållbarhets- och beredskapsfrågor, som diskuterats mycket de senaste åren, gör frågan högaktuell. För att säkra tillgången till livsmedel är det många offentliga måltidsverksamheter som de senaste åren utvecklat arbetet med att öka andelen svenska livsmedel som köps in.
MATtanken är en verksamhet som arbetar med utveckling av frågor som rör offentliga måltider. På sin webbsida skriver de: att prioritera svenska livsmedel stärker den inhemska primärproduktionen, företagande inom de gröna och blå näringarna samt bidrar till ökad försörjningsförmåga och krisberedskap. Att välja svenska livsmedel är också ett sätt att främja en levande landsbygd.
Lägg därtill att svenska livsmedel är producerade med högre miljöhänsyn än många andra länder och bättre djurvälfärd än många av de länder vi importerar livsmedel från. Borde det kanske rentav vara en självklarhet att offentliga medel som används för offentliga livsmedelsinköp bara ska användas till att köpa livsmedel som är i nivå med de krav vi ställer på våra egna producenter?
Många vill köpa svenskt och lokalt
Många som vi på Svenskt Kött har kontakt med i kommuner och regioner har en stor vilja att köpa in mer svenskt och mer lokalt, men ibland finns det svårigheter som budgetprioriteringar eller upphandlingsregler. Här är några exempel på hur kommuner prioriterat svenskt och lokalt i sina offentliga måltider:
- Mora kommun har en tydlig prioriteringsordning för alla livsmedel som ska köpas in. Det ska vara: lokalt odlat, lokalt producerat, svenskt ursprung, miljömässigt hållbart.
- Härjedalens kommun och Lycksele kommun har något som kallas “Ko på rot” och upphandlar egna djur där bonden får betalt för uppfödningen och för köttet. Kommunen köper hela djur och gör egna köttbullar, hemgjord leverpastej på julbordet och serverar oxfilé inom äldreomsorgen på nyår. Sollefteå kommun har ett liknande upplägg som kallas “Kotell”.
- Skellefteå kommun har startat ett samarbete med lokala gårdar för att kunna göra studiebesök men också för att kunna köpa lokalt kött.
- Linköpings kommun strävar mot att 100 % av kött, vilt kött, fågel, ost, mejeri och ägg ska vara producerade av svensk råvara. Att minst 80 % av alla inköpta livsmedel ska vara producerade i Sverige och att minst 50% ska vara lokalt producerat.
- En kommun som redan har en hög andel svenskt är Skövde kommun med 77% svenska livsmedel, enligt en undersökning från januari 2023.
- Det finns givetvis fler kommuner än ovan nämnda exempel som arbetar för att köpa in mer lokala och mer svenska livsmedel. Serverar din kommun svensk mat eller har du något annat bra exempel är du varmt välkommen att kontakta oss.
Vad är lokala livsmedel?
Beroende på var verksamheten ligger och hur landskapet ser ut där så har man olika förutsättningar för livsmedelsproduktion. Skåne har en lång odlingssäsong och det finns mycket åkermark, därmed finns också mycket spannmåls- och trädgårdsodling. Lappland har en kortare odlingssäsong och det som växer bäst är gräs, därmed är det främst mjölk och kött som kan produceras. Det skiljer sig också hur nära man har till en anläggning som kan förädla det som gården producerar. Var finns närmsta kvarn eller slakteri?
Olika förutsättningar gör att lokalt innebär kommunen eller regionen för vissa och för andra är det hela Sverige. Det kan också bero på typ av livsmedel. De lokala verksamheterna ska stöttas på alla möjliga sätt så de kan fortsätta verka, men genom att köpa svenskt stöttar man att verksamheter kan fortsätta försörja Sverige med livsmedel. Oavsett var i Sverige de finns.
Fler tips till dig som vill öka andelen svenska och lokala livsmedel i offentliga måltider:
- Kartlägg vilka livsmedelsproducenter och livsmedelsleverantörer som finns i närområdet.
- Ta kontakt med livsmedelsproducenter och livsmedelsleverantörer och ha en dialog om vilka förutsättningar som finns. Fortsätt dialogen kontinuerligt.
- Upphandla utifrån vad som framkommit i dialogen. Behöver man kanske dela upp upphandlingen i flera mindre, för att fler ska kunna lämna anbud?
- Om det inte går att köpa direkt av lantbrukaren, går det kanske att köpa av företaget som lantbrukaren levererar till?
- Planera långsiktigt. Att öka livsmedelsproduktion tar lång tid, därför krävs långsiktiga relationer för att säkerställa avsättningen.
- Det kan vara svårt för leverantörer att leverera stora mängder samtidigt. Om ni serverar många portioner som kräver stora volymer, kan man då planera så enheterna serverar samma meny men under olika veckor? På så sätt funkar det bättre med leveranser som är mindre men löpande.
- Överväg om det går att ta emot livsmedel i andra former än det ni tidigare gjort. Skulle det exempelvis gå att köpa fryst kött istället för färskt om det är lättare för leverantören?
- Sätt mål om andel svenskt kött och svenska livsmedel, och följ upp målen.
