Ny forskning: Grisar och kor behövs i ett hållbart matsystem

En ny forskningsstudie publicerad i Nature Food visar att kor och grisar behövs för ett hållbart och cirkulärt matsystem i Europa.
Grisar och kor behövs i ett hållbart matsystem

Grisar och kor behövs i ett hållbart matsystem i Europa. Det är slutsatsen i en ny forskningsstudie publicerad i Nature Food.

I den nya studien i tidskriften Nature Food har forskarna studerat alternativa modeller till den så kallade EAT-Lancet-dieten, men ur ett europeiskt perspektiv istället för ett globalt.  EAT-Lancet-dieten lanserades år 2019 som en hållbar och hälsosam diet mestadels baserad på mat från växtriket och med endast en liten mängd nöt- och griskött, medan kyckling anses mer okej. Av de mindre mängder animalier som ingår i dieten rekommenderas fyra gånger mer kyckling än nötkött och fläskkött. Detta synsätt möter nu kritik från forskare.

Resursklokt och cirkulärt matsystem viktigt för hållbarheten

Om djuren äter sådant som vi människor inte kan äta – gräs – och sådant som vi människor inte vill äta – matavfall och biprodukter ifrån livsmedelsindustrin – får vi ett mer cirkulärt och hållbar matsystem. Här är vi redan på god väg i Sverige. Svenska nötdjur äter mestadels vallbaserat foder (dvs. gräs och klöver), medan grisarna äter mycket biprodukter ifrån livsmedelsindustrin.

Genom att justera mängderna kött från olika djur, jämfört med EAT-Lancet-modellen, kunde forskarna visa på lösningar för att använda foder från sådant som vi människor inte kan eller vill äta. I studiens alternativa modeller till EAT-Lancet-dieten minskas mängden kyckling och ersätts framför allt av nöt- och griskött samt mjölk och mejeriprodukter. Det resulterar i en diet som ger dubbelt så mycket mjölk, tre gånger så mycket nötkött och mer än sex gånger så mycket fläskkött som i EAT-Lancet-dieten.

Lägre klimatpåverkan och mer näringsrik diet

Enligt forskarna leder en diet med mer nöt- och griskött dessutom till att utsläppen av växthusgaser minskar med upp till 31 procent, och användningen av odlingsbar mark minskar med upp till 41 procent. Dessutom poängteras också att djuren bidrar med ytterligare hållbarhetsfördelar och cirkulärt matsystem genom att gödseln från grisarna och nötdjuren använd som näring till växtodlingen.

Forskarna konstaterar också att med en högre andel nöt- och griskött samt mjölk även ökar näringsinnehållet av vitaminer och mineraler i dieten, som också är enklare för kroppen att tillgodogöra sig.

Får stöd av svensk forskare   

Att grisar och kor behövs i ett hållbart matsystem får även stöd från svenskt håll av Christel Cederberg, biträdande professor på avdelningen för fysisk resursteori vid Chalmers, som forskar om hållbar matproduktion. I en intervju i DN säger hon att detta är en viktig studie

– Deras beräkningar och tankar om hur djuren ska användas i ett framtida matsystem har en väldigt hög relevans för Europa. Det handlar framför allt om att skapa cirkulära system där odlingen av djurfoder inte konkurrerar om åkermark som kan användas för att odla mat till människor, säger Christel Cederberg till DN.

Att EAT-Lancet rekommenderar större mängder kyckling beror bland annat på att kyckling brukar få ett lägre värde på utsläpp av växthusgaser i livscykelanalyser. Men livscykelanalyser ger inte hela bilden av ett livsmedels miljöpåverkan. I livscykelanalyserna likställs olika sorters växthusgaser med varandra trots att de har olika egenskaper. Nötkött ger främst upphov till utsläpp av metan, som stannar i atmosfären i ett tiotal år, medan kyckling främst orsakar utsläpp av koldioxid, som stannar i atmosfären i ett tusental år.

Den ökade konsumtionen av kött som vi sett sedan 90-talet beror till största delen på att konsumtionen av kyckling har ökat. På 60 år har vi ökat konsumtionen av griskött från 10 till 14 kilo per person och år och nötköttskonsumtionen från 10 till 12 kilon. Den absolut största förändringen ser vi på kyckling. De senaste 60 åren har konsumtionen av kyckling ökat från ca 2 kilo per person och år till 22 kilo per person och år. Sedan 2016 har konsumtionen av nöt och griskött minskat medan konsumtionen av kyckling fortsätter att öka.

Djuren behövs särskilt mycket i Sverige

Samtidigt anser Cederberg att det finns fler aspekter på hållbarhet att ta hänsyn till än de som framkommer i studien.

– Ja, två andra viktiga aspekter är för det första gräsmarkerna, som är väldigt viktiga för biologisk mångfald i Europa. Det talar ytterligare för nötkreaturens hållbarhet. Det andra är att lågkvalitativt foder inte behöver bekämpningsmedel. Du minskar odlingen av grödor som måste besprutas för att ges till kyckling och odlad fisk, säger Christel Cederberg.

Resursklok köttproduktion

I Sverige har vi mycket mark som det inte går att odla andra grödor än vall (gräs) på. För att ta tillvara på gräset är det resurssmart att exempelvis får och nötdjur äter det. Utan djur som betar på dessa marker växer de snabbt igen. Då försvinner också livsmiljöerna för många andra växter, insekter och djur. Och dessutom de vackra öppna landskapen.

Aktuellt

Scroll to Top