Näringsrik skolmat viktigare när livsmedelspriserna stiger

Fler hushåll får svårt att mätta familjen när livsmedelspriserna stiger, då blir det allt viktigare med näringsrik skolmat.
Näringsrik skolmat viktigare när livsmedelspriserna stiger

Flera kommuner i Sverige rapporterar om att skoleleverna äter mer mat i anslutning till helger och lov. Alltså blir näringsrik skolmat viktigare när livsmedelspriserna stiger.

Stigande matpriser runt om i landet gör att fler hushåll får svårt att ha råd med mat som mättar hela familjen. Dagens Nyheter rapporterar att sex av tio kommuner uppger att barnen har börjat äta mer mat i skolan. De kommuner som har gett frisvar uppger att det främst är på måndagar, fredagar och efter lov som eleverna äter mest. Att få bra skolmat, spelar alltså stor roll.

Stigande matpriser påverkar även skolmaten. I höstas rapporterades det att kommunerna har svårt att hålla budgeten för skolmaten när livsmedelspriserna ökar. En lösning på problemet i många kommuner var att minska på köttet i veckomenyn. Men är det verkligen så enkelt?

Vikten av näringsrik skolmat

Redan under andra halvan av 1800-talet såg man att mätta elever presterade bättre i skolan. Då införde vissa skolor skolmat som serverades till de som inte hade råd att ta med egen mat. Skolmaten har sen utvecklats till den skolmat vi har idag, att alla elever ska serveras gratis och näringsriktig skolmat.

I en intressant rapport från 2021 ”Long-Term Effects of Childhood Nutrition: Evidence from a School Lunch Reform” (Petter Lundborg, Dan-Olof Rooth, Jesper Alex-Petersen) har man granskat effekterna av skolmatsprogrammet och sett spännande resultat. Barn som fått skolmat under hela grundskolan blev omkring 1 cm längre, vilket visar på vikten av näringsrika måltider. De utbildade sig också längre, gick oftare på universitet och fick högre livsinkomster. Allra störst var effekten bland barn från hushåll med låga inkomster.

– En rimlig tolkning av våra resultat är att eleverna blev bättre rustade att ta till sig skolundervisningen när de åt en näringsrik lunch. Det överensstämmer med en tidigare studie, där man fann att testresultaten bland elvaåringar ökade redan under det första året efter införandet av näringsrika skolmåltider, säger Dan-Olof Rooth till forskning.se om rapporten.

Vilken näring behöver vi?

Så vilken mat kan serveras i skolköken för att ge barn näring till en rimlig peng? Är klimatsmarta menyer utan kött samma sak som nyttig och näringsrik mat? Eller behöver fler perspektiv läggas in?

Man ska inte glömma bort att kött och inälvsmat är bland de mest näringstäta livsmedel som finns och även i små mängder bidrar till en näringsrik måltid. Det är proteinrikt med alla aminosyror som kroppen behöver och är rikt på värdefulla mineraler och vitaminer. Bland annat är det en huvudsaklig källa till mineraler som järn, zink, selen och vitaminerna B12, B6, folat, tiamin och niacin. Dessa näringsämnen är extra viktiga för barn som ska kunna växa och utvecklas, i synnerhet järn.

Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet har tecken på järnbrist. Det beror på att tjejer behöver nästan dubbelt så mycket järn som killar, samtidigt som de ofta äter mindre kött. Enligt de råd som finns så uppmanas tjejer som vill håller nere på köttet äta järnrik vegomat, som linser, bönor, fullkorn och fröer. Utmaningen med att tillgodose sig järnbehovet i vegetariska alternativ är dels att kroppen inte alltid förmår att tillgodogöra sig tillsatt järn i vegoprodukter alternativt att man behöver konsumera ganska stora volymer järnrika vegetabilier för att komma upp i tillräcklig mängd järn. Exempelvis kan man i en skiva blodpudding få i sig dagsbehovet av järn medan man behöver äta 750 gram spenat för att få i sig samma mängd.

Spenat vs blodpudding

Risken för lågt intag av järn hos kvinnor är även något som även Livsmedelsverket tar upp under rubriken “Höjda matpriser riskerar att påverka folkhälsan”. Utöver att järnbrist kan göra barn trötta, så kan allvarlig järnbrist i unga år påverka den mentala utvecklingen. Att dra ner på köttet i skolmaten är en dålig idé, speciellt när fler barn kanske inte får i sig den näring de behöver hemma.

Går det att möta närings-, budget- och även klimatmål för skolmaten?

Man ska inte sticka under stol med att det är en komplicerad och ansvarstyngd uppgift som Sveriges kommuners kostchefer och måltidsplanerare sitter med. Samtidigt som att att servera näringsrik skolmat blir allt viktigare när livsmedelspriserna stiger. Men kriterierna behöver inte vara motsatser, det finns flera goda exempel på lösningar för att göra skolmaten mer näringsrik samtidigt som den är klimatsmart och inom ramarna för budget. Ett sätt är att tillsätta mer näringsrika råvaror i skolmaten, exempelvis som att använda sig av Gudruns malda nötlever. Lever är en av de näringsrikaste detaljerna på djuret, men det är också många som har dåliga minnen av lever i skolmaten. Men genom att tillsätta bara lite av den malda levern i en färsrätt kan man näringsboosta måltiden utan att det tar smak.

HKScan har gått ett steg längre för att förenkla och visa att det absolut går att få ihop ekvationen, samtidigt som skolmaten är varierad och baserad på svensk mat.

– Jag träffar många kostchefer och måltidsplanerare runt om i landets kommuner som har svårt att få ihop ekvationen för alla kriterier som ska tas hänsyn till när de offentliga måltiderna ska planeras. Med jämna mellanrum läser vi dessutom om kommuner som helt väljer bort köttet som ett sätt att minska sin klimatpåverkan, men sanningen är ju att det inte är så enkelt. Att vi får möjlighet att hjälpa den offentliga sektorn med recept som bygger på svenska proteiner som är varierande, smakrika och dessutom klimat- och kostnadsberäknade känns otroligt givande och viktigt, berättar Charlotte Eke-Göransson, ansvarig för offentliga måltider för HKScan, i ett pressmeddelande från HKScan.

Under året kommer HKScan tillsammans med ett antal skolor anordna temaveckor. I temaveckornas menyer är recepten för måltiderna klimatberäknade, kostnadsberäknade och baserade på svenska proteiner.

Aktuellt

Hur mycket kött äter vi? Förhållanden mellan konsumtion och kostråd 2023

Hur mycket kött äter vi?

Jordbruksverkets statistik visar hur mycket kött vi äter i Sverige och hur nära vi ligger kostråden för vår konsumtion 2023.

Svenskt Kött på TikTok

Svenskt Kött på TikTok

Nyligen la vi till en kanal bland våra sociala medier och numera finns Svenskt Kött på TikTok.

Hur tillagar man kött?

Hur tillagar man kött?

Måste man torka av köttet? Varför ska man bryna grytbitar och när är bäst att krydda köttet? Här är svaren på de vanligaste frågorna om hur man tillagar kött.

Rulla till toppen