Ofta sägs det att vi äter betydligt mer kött idag än förr, och att konsumtionen skulle behöva minska för klimatets skull. Samtidigt har befolkningen som ska äta sig mätt växt och många ställer frågan kan vi äta kött när vi blir fler? Men hur ser det ut egentligen? Är det så att vi konsumenter äter dubbelt så mycket klimatpåverkande kött idag jämfört med för hur vi åt för 50 eller 60 år sedan? Faktum är att vi inte äter så mycket mer nöt-, gris- och lammkött nu idag jämfört med vad vi gjorde på 60-talet.
Det köttslag som står för den dramatiska ökningen av köttkonsumtionen de senaste årtiondena är kyckling. De senaste 60 åren har konsumtionen av kyckling ökat från 2 kilo per person och år till 22 kilo per person och år, visar statistik från Jordbruksverket. Även på en global nivå är kyckling det köttslag som har ökat allra mest, följt av griskött.
Hållbar mat handlar om hur den produceras
Ur ett globalt perspektiv är frågan kring hur vi ska få fram mat på ett hållbart sätt en fråga som blir allt mer angeleägen att lösa. Antalet människor som behöver mat blir fler samtidigt som tillgången till mark och rent vatten minskar på grund av ohållbara produktionsmetoder, klimatförändringar och miljöpåverkan. Det krävs stora skiften exempelvis vad gäller nötköttsproduktion som bedrivs på marker där regnskog skövlats. Samtidigt finns det också produktionssystem som ger begränsat miljöavtryck – och det är dessa vi ska vara rädda om och värna!
Djuren behövs för ett hållbart matsystem
Forskning visar att kor och grisar behövs för ett mer hållbart och cirkulärt matsystem i Europa. Det beror framförallt på att vi har goda förutsättningar att odla djurfoder på marker som inte konkurrerar med odlingen av mat till människor.
I Sverige är nämligen endast 7 procent av markytan åkermark – medan nästan 70 procent är skog. Kombinationen med ett kallt klimat gör att vår växtodling blir begränsad, inte minst i Norrland och i skogsbygderna. Men vi har mycket mark som lämpar sig för vallodling, det vill säga gräs och klöver, som blir foder till idisslande kor, får och lamm. Vi har också generellt sett gott om vatten till både djuren och markerna.
Nötdjuren är motorn i vår matproduktion
Växtodlingen ger mat så länge den tillförs näring och marken får återhämta sig. Genom att växla grödor som ger oss människor mat med grödor som ger marken vila och återhämtning, såsom vall, skapas ett hållbart system. Medan jorden vilar omvandlar nötkreaturen gräset och klövern till mjölk och kött – samtidigt som de ger naturlig gödsel till hela odlingsarealen. På så sätt kan man säga att nötdjuren är motorn i vår matproduktion och därför en viktig del när Sverige ska säkerställa en bättre självförsörjning.
Grisar är resurssmarta
Hur är det då med grisar? Grisar är allätare och äter ungefär likadan mat som vi människor. Att göra foder av matrester och biprodukter som till exempel osålt bröd från bagerierna, drank från sprittillverkningen, öljäst och glass, är bra ur många miljöaspekter och minskar grisköttets klimatpåverkan. Det är en bättre ekonomi ur bondens perspektiv att odla spannmål eller andra grödor som går direkt till humanproduktion då dessa ger mer betalt, men det ställer höga krav på goda föutsättningar så att kvalitén håller. Om skörden slår fel och det blir för dålig kvalité på spannmålen för att den ska duga till att baka bröd på kan den istället bli grisfoder. Det här gör att grisar är resurssmarta.
Genom att nötkreaturen äter det som vi människor inte kan – gräs – och grisar det som vi inte vill äta – matavfall – samtidigt som att de ger oss människor värdefullt protein skapas ett cirkulärt och hållbart matsystem.
