Traditioner är till för att hållas och det verkar svenska folket eniga om, för elfte året i rad blir julskinkan ohotad favorit på julbordet. Den ska vara svenskproducerad, skivad samt liten. Men serveras allt oftare vid många olika tillfällen.
På uppdrag av Livsmedelsföretagen har Demoskop frågat 1024 personer hur de kommer att äta, dricka och fira jul i år. Vid frågan om vilken mat som helt enkelt måste finnas på julbordet toppar julskinka med god marginal till tvåan Janssons frestelse. Och 69% av svenska folket vill att kött och chark ska dominera på julbordet.
Svenskt och hög kvalitet viktigt
På frågan om vad som är viktigast i planeringen av julbordet hamnar svarsalternativet ”att maten är svenskproducerad” i topp, tätt följt av fjolårets etta ”att maten inte är för dyr”.
Ett enkelt sätt att välja svensk julskinka är att titta efter märket Kött från Sverige.
I spåren av de ökade matpriserna har pris har blivit en viktig faktor. Jämfört med 2019 anger nästan fyra gånger fler att det viktigaste med julmaten är att den inte är för dyr.
Ett tydligt trendbrott i årets undersökning är att svarsalternativet ”att maten håller extra hög kvalitet” ökar tydligt jämfört med 2022 och intar en ohotad tredjeplats. En utveckling som bör gynna svenska livsmedelsproducenter i och med att många konsumenter sätter likhetstecken mellan hög kvalitet och svenska livsmedel, skriver Livsmedelsföretagen i ett pressmeddelande.
Skinkan har inte gått upp i pris
När Matpriskollen, som gör oberoende prisundersökningar, gjorde sin undersökning inför jul i början av december kunde de konstatera att årets julbord blir dyrare än någonsin – nästan 700 kr mer än för två år sedan, en ökning på ca 20%. Och sedan förra julen har prisökningen varit 5%.
Men glädjande nog har priset på julskinka varit oförändrad sedan förra julen. De populära köttbullarna har till och med gått ner 0,5% sedan förra året och prinskorven har minskat i pris med hela 5,3%.
Skivad julskinka förlänger säsongen
Kanske är årets trender för julskinkan ett sätt att hålla nere matkostnaderna? Den skivade julskinkan som var en nyhet i butikerna för några år sedan är här för att stanna och gör att vi börjar köpa julskinka redan under advent. Fler firanden i olika konstellationer vid fler tillfällen än julafton gör också att vi oftare köper hela skinkor som inte är så stora. Enligt Scan köper hela en tredjedel av svenskarna fler än en skinka och serverar både till adventsminglet och julbordet. Då kan det lilla formatet passa fint, även för ekonomin och för att undvika svinn.
På grund av en rad kriser i omvärlden, som förstås äve drabbat grisbönder, har ett antal grisgårdar lagt ner under året, något som gör att antalet svenska julskinkor till försäljning minskat. Men med rådande trender borde den svenska skinkan räcka åt alla som vill ha.
Fakta om julskinka
- Hela skinkan på grisen består av flera muskler; innanlår, ytterlår, rulle, lägg, rostbiff och fransyska.
- Till stora julskinkor delar man hela skinkan i två delar, medelstora i tre delar och små i fyra delar. Skinkorna formas sedan runda eller avlånga och nätas för att hålla formen. De runda ger stora skivor medan de avlånga är lättast att skära jämnstora skivor av och har kortare tillagningstid. Se mer i Scans julskinkeskola.
- Produktionen av griskött är mer eller mindre konstant året runt, vilket innebär att det krävs långlagring av julskinka för att möta efterfrågan. Detta görs antingen genom djupkylning eller genom att styckbitarna fryses för att förädlas senare.
- För att det ska finnas tillräckligt med julskinka i december så sparar man skinka redan från slakten under sommarmånaderna. I praktiken innebär det att producenterna fryser in betydande mängder köttråvara som senare bereds till skinka.
