Vi har inte råd att ta irrationella beslut för att rädda klimatet. Att sluta äta svenskt kött är inte en del av lösningen.
Det rapporteras om översvämningar, torka och extremväder – och jordens temperatur fortsätter att stiga. FN:s klimatpanel IPCC har släppt sin första rapport på åtta år, och det är en dyster framtid som målas upp om inte klimatutsläppen minskar.
FN:s klimatpanel slår nu fast att det är ett obestridligt faktum att människans utsläpp av växthusgaser redan har förändrat klimatet och förstärker nu sambandet mellan koldioxidutsläpp och förvärrade extremväder.
Många tyngs av allvaret. Och vi är många som vill göra något och försöka hitta lösningar. I IPCC:s rapport får vi dessvärre inte svaren denna gång heller. Istället fokuserar rapporten på att beskriva konsekvenserna av om vi inte gör någonting alls. Ett viktigt budskap i såväl IPCC:s rapport, som i den allmänna klimatdebatten som pågår just nu, är att det inte finns tid för populism och irrationella beslut och handlingar. Det krävs åtgärder som gör skillnad på riktigt. Att helt avskaffa djurhållningen i Sverige och sluta äta kött är inte en åtgärd som kommer hjälpa klimatet.
Skillnad på fossil koldioxid och metan
I den senaste rapporten tar IPCC en ny ställning vad gäller synen på metan och hur dess effekt på klimatet ska beräknas i förhållande till koldioxid. Detta kan komma att förändra synen på nötkreaturens utsläpp av metan som uppstår när de idisslar. IPCC menar att den beräkningsmetoden som används hittills (kallad GWP 100) är missvisande. Därför förespråkar man nu en annan beräkningsmodell för metan (GWP*) som tar hänsyn till de olika växthusgasernas omloppstid i atmosfären.
Koldioxiden är en långlivad växthusgas som stannar kvar i atmosfären i 1000 år medan metan bryts ned efter ungefär 10 år, vilket innebär att metanet på sikt inte bidrar till en ökande växthuseffekt så länge utsläppen inte ökar. IPCC skriver i rapporten (kap 7) att klimateffekten av konstanta utsläpp av metan därför har övervärderats med 3–4 gånger, medan fortsatt ökande utsläpp av metan undervärderas 4–5 gånger.
Metanet har dock en kraftigare uppvärmande effekt initialt jämfört med koldioxiden. Så att minska dessa drastiskt här idag skulle få en avkylande effekt på klimatet snabbt. Exempelvis genom att minska metanutsläppen från läckande gasledningar och soptippar globalt.
Till skillnad från koldioxidutsläppen från fossila källor, som användningen av kol, olja och gas, är djuren en del i det naturliga kol-kretsloppet. Utsläpp av metan, lustgas och koldioxid påverkar den globala uppvärmningen på olika sätt.
Regnskogsskövling största problemet
Att regnskog skövlas för att göra ny plats för nötkreatur och foderodlingar är också ett stort klimatproblem. Det är ett ingrepp på naturen som släpper ut mängder med växthusgaser samtidigt som en stor kolsänka och biologisk mångfald också försvinner när regnskogen omvandlas till åkermark.
Här i Sverige har vi samtidigt vår egen “regnskog” som vi behöver ta hand om. Vi talar om naturbetesmarkerna som är de mest artrika markerna här och som behöver betande djur för att bevaras. Det gäller alltså att kolla på hur den svenska verkligheten skiljer sig från de globala medelvärdena vad gäller både klimatpåverkan och biologisk mångfald.
Svenska metanutsläpp samma som för 150 år sedan
Metanutsläpp från nötdjur ger en ökad temperaturnivå jämfört med om vi inte skulle haft några djur alls. Men nötdjuren i Sverige har ingen del i uppvärmningen under de senaste decennierna eftersom deras antal har minskat. Dagens metanutsläpp från nötdjur ligger på ungefär samma nivå idag som på 1870-talets. Vi kan hjälpa till att sänka temperaturen genom att ha färre kor på vår breddgrad – men i så fall på bekostnad av flera andra viktiga aspekter för en hållbar livsmedelsproduktion och en tryggad försörjning av mat i landet. Vill vi verkligen det?
Nötdjurens roll i ett hållbart livsmedelssystem på våra breddgrader här i Sverige är allt för viktigt för att vi ska klara oss utan dem. De idisslande djuren fyller systemfunktioner i lantbruket och bidrar till flera viktiga ekosystemtjänster, så som en ökad biologisk mångfald och kolinlagring. De fyller också en viktig funktion i att ta tillvara på nyttan av vallodlingen, som är en förutsättning för produktivt och hållbart jordbruk i hela landet. Djurens gödsel är också en värdefull resurs för en hållbar växtodling. En alltför kraftig minskning av antalet idisslare kan därför skapa andra problem, som kan vara betydligt större än de problem som metanutsläppen orsakar.
Viktigt med medveten konsumtion
Det är alltså viktigt att tänka på vilken typ av kött du köper och ställa krav på en hållbar produktion i alla hänseenden, inte enbart klimatfrågan. Om du väljer svensk mat kan du känna dig mer trygg i att den är hållbart producerad i flera aspekter än enbart klimatpåverkan.
IPCCS rapport säger alltså tyvärr inte vad vi ska göra – för svaret på klimatförändringarna är inte enkelt och entydigt. Det är nu upp till oss alla att fatta välgrundade beslut baserat på de vetenskapliga bevis som finns i dessa rapporter. Vi har inte längre råd att ta irrationella beslut för att rädda klimatet!
