Hur stor klimatpåverkan har egentligen köttet?

Hur stor klimatpåverkan köttet egentligen har blir mer ifrågasatt med den senaste forskningen om metangasens påverkan som växthusgas.
Hur stor klimatpåverkan har köttet?

Hur stor klimatpåverkan har köttet egentligen? Frågan är omdebatterad och att äta mindre kött har för många ansetts som en lösning på klimatfrågan. Klimatutsläppen från köttproduktionen och metanet från djurens matsmältning har bland annat likställts med utsläppen från alla transporter. Skaffar du bara el-bil och slutar äter kött så är du hemma. Men inget kunde vara mer missledande. 

Metan från nötdjur en del av kretsloppet 

Till skillnad från klimatutsläppen från fossila källor som användningen av kol, olja och gas, är djuren en del i det naturliga kol-kretsloppet.  Enligt IPCC är den viktigaste åtgärden vi kan göra för att motverka globala klimatförändringar att minska utsläppen av fossil koldioxid. Utsläpp av metan, lustgas och koldioxid påverkar nämligen den globala uppvärmningen på olika sätt. Medan koldioxiden är en långlivad växthusgas som stannar kvar i atmosfären i 1000 år, bryts metanet ned efter ungefär 10 år vilket innebär att metanet på sikt inte bidrar till en ökande växthuseffekt så länge utsläppen inte ökar. Dock har metanet en kraftigare uppvärmande effekt initialt jämfört med koldioxiden. 

Faktaruta

Växthusgas

Uppvärmande effekt över 100 år

Livslängd i atmosfären

Koldioxid

Metan

Lustgas

1

30

300

1000 år

10 år

100 år

Vi ska självklart minska alla former av klimatpåverkande gaser så mycket och snabbt vi bara kan. Men att tro att minska på köttet är lösningen är att förenkla frågan alldeles för mycket och stämmer inte överens med de olika klimatgasernas egenskaper i verkligheten. Nya sätt att se på klimatutsläpp och beräkna dem har hjälpt oss att bättre förstå hur olika växthusgaser bidrar till global uppvärmning. Ny forskning ger ett mer nyanserat perspektiv i att se på metanutsläppen. Forskarna menar att det visst kan finnas utrymme för konsumtion av nötkött. Men även om metanutsläppen från de idisslande djuren inte leder till ytterligare uppvärmning av klimatet behöver vi ändå tänka på vilket typ av kött vi köper och ställa krav på en hållbar produktion i alla hänseenden, än enbart klimatfrågan.  

Nötdjuren äter mestadels gräs och andas ut koldioxid och metan. Nytt gräs växer upp och växterna tar upp koldioxiden och binder den som kol. Djur som äter gräs ingår på så vis i ett kretslopp.  

Hela 74 procent av växthusgasutsläppen globalt sett beror på förbränning av fossila bränslen. Det är dessa utsläpp som är mest akuta att minska eftersom koldioxiden har så lång omloppstid i atmosfären.  

Utsläppen av fossil koldioxid måste begränsas 

För att motverka klimatförändringarna måste vi därför gemensamt begränsa utsläppen av fossil koldioxid. Koldioxidens uppvärmande effekt över lång tid fortsätter stiga medan metanets effekt planar ut. Konstanta utsläpp av koldioxid bidrar till fortsatt uppvärmning eftersom en stor del av koldioxiden stannar i atmosfären under lång tid medan konstanta utsläpp av metan inte värmer ytterligare. 

Visst är det så att metanutsläpp från nötdjur ger en ökad temperaturnivå jämfört med om vi inte skulle haft några djur alls. Men nötdjuren i Sverige har ingen del i uppvärmningen under de senaste decennierna eftersom deras antal har minskat. Dagens metanutsläpp från nötdjur ligger på ungefär samma nivå idag som på 1870-talets. Vi hade runt 1,5 miljoner nötkreatur 1870. Idag har vi drygt 1,4 miljoner nötkreatur i landet, också det lägsta antalet nötkreatur i landet som uppmätts.   

  • År 1870 släppte nötdjuren i Sverige ut 68 000 ton metan.  
  • År 1930 släppte nötdjuren i Sverige ut 130 000 ton metan. 
  • Vid 2000-taltes början släppte de ut 93 000 ton metan. 

En konstant eller minskande besättning nötdjur i Sverige bidrar därmed inte till temperaturhöjning, men till en högre temperaturnivå än om vi inte hade haft någon djurhållning. Vi kan hjälpa till att sänka temperaturen genom att ha färre kor på vår breddgrad – men i så fall på bekostnad av flera andra viktiga aspekter för en hållbar livsmedelsproduktion. Vill vi verkligen det? 

Nötdjur del i ett hållbart livsmedelssystem 

Utsläpp av klimatgaser är bara en av många viktiga aspekter att ha i åtanke när du väljer mat. Det handlar också om biologisk mångfald, kretslopp, användningen av kemiska bekämpningsmedel, skövling av regnskog samt vatten- och markanvändning. Om du väljer svensk mat kan du känna dig mer trygg i att den är hållbart producerad på flera aspekter än enbart klimatpåverkan. 

Nötdjurens roll i ett hållbart livsmedelssystem på våra breddgrader här i Sverige är allt för viktigt för att vi ska klara oss utan dem. De idisslande djuren fyller systemfunktioner i lantbruket och bidrar till flera viktiga ekosystemtjänster, så som en ökad biologisk mångfald och kolinlagring. De fyller också en viktig funktion i att ta tillvara på nyttan av vallodlingen, som är en förutsättning för produktivt och hållbart jordbruk i hela landet. Djurens gödsel är också en värdefull resurs för en hållbar växtodling. En alltför kraftig minskning av antalet idisslare kan därför skapa andra problem, som kan vara betydligt större än de problem som metanutsläppen orsakar. 

Aktuellt

Hur stor klimatpåverkan har köttet?

Äntligen betessäsong!

Sköna maj är den månad när betessläppen verkligen kulminerar i landet. Men visste du att betesdjuren också behövs för den biologiska mångfalden?

Dags att nominera till dagligvarugalan

Dags att nominera till Dagligvarugalan

Nu är det dags att nominera till Dagligvarugalan 2021 och Årets Kött och Charkavdelning. 1:a pristagaren 2020 visar här vad som gjorde att de stack ut.

Scroll to Top