Hur mycket kött äter vi? Äter vi för mycket?

Äter vi för mycket rött kött? Och hur mycket är för mycket? Äter vi verkligen 80 kilo kött om året?
Skillnad i slaktad vikt och faktiskt konsumtion 2022

Hur mycket kött äter vi egentligen? Ämnet är väldigt aktuellt nu när Nordiska näringsrekommendationerna som lägger grunden för kommande kostråd i Sverige är under revidering.

Har du också hört att ”vi i Sverige äter 80 kilo kött per person varje år”? Eller att vi äter “dubbelt så mycket kött som vi borde”? Stämmer verkligen det? Nej, det stämmer faktiskt inte alls. Siffran 80 kilo kött per person och år är missvisande av framför allt två skäl. I dessa 80 kilo är det ingår inte bara det röda köttet som nöt, gris och lamm. Här räknar man också med andelen fågel där kycklingen står för en stor del. Den andra delen man missar är att siffran 80 kilo anger det som kallas “totalkonsumtion”. Totalkonsumtion är den slaktade vikten från ett djur. Här ingår alltså också ben, senor, fett och annat som vi inte äter utan tar bort innan vi tillagar köttet.

Köttet minskar också i vikt vid tillagning vilket gör att det som hamnar på gaffeln och i munnen är ännu mindre. Vikten av det vi faktiskt stoppade i munnen av rött kött var 27,6 kg per person under år 2022. Det motsvarar 530 gram i veckan och det är bara 6% över livsmedelsverkets rekommendation på 500 gram per vecka.

Skillnad i slaktad vikt och faktiskt konsumtion 2022

Kostrekommendationerna under revidering

Under 2023 så kommer de rådande kostrekommendationerna att revideras. Den tidigare rekommendation var baserad på hur stor andel vi behöver äta för att få i oss det vi behöver näringsmässigt. I den pågående revideringen kommer man också att väga in parametrar kring miljömässig och social hållbarhet.

Svenskt kött har varit aktiva i processen kring revideringen av de rådande kostråden. Vi kan konstatera att i revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023) beskrivs att kött är ett näringsrikt livsmedel som bidrar med viktiga näringsämnen. Samtidigt föreslås det en ny rekommendation i rapporten, där rådet är att minska köttkonsumtionen till max 350 gram i veckan. Här är det framför allt klimatskäl som är anledningen till att nivån föreslås minska. Men får man i sig den näringen man behöver om man minskar dagens max 500 gram till max 350 gram per person och vecka? Vi på Svenskt kött har valt att titta lite närmare på de näringsämnen som framför allt finns i kött och animaliska produkter som exempelvis vitamin B12. Kött och animalier anges ofta som ett intervall i rekommendationerna t.ex. 0-1 ägg/dag eller 250-500g mjölk och mjölkprodukter/dag eller 0-350g kött/vecka. Här kan vi konstatera att om man använder de högsta värdena för rekommenderad konsumtion av animaliska livsmedel (mjölk & mejeri, fjäderfä, rött kött, fisk & skaldjur, ägg) så uppnås intaget av vitamin B12, men om man använder de lägsta värdena får man endast i sig ca 53% av rekommenderat intag av vitamin B12.

Är en större andel vegetabilier hela lösningen?

Uppmaningen i de nya kostrekommendationerna är att vi som konsumenter ska minska på köttet och välja mer vegetabilier. Det är jättebra om vi som konsumenter väljer att äta mer frukt, grönt, vegetabilier och proteingrödor. Men är det så enkelt att vi bara kan ersätta animaliska proteiner med vegetabilier?

Näring och pris 2023 järn

Svenskt kött har tagit fram några bilder för att ge lite perspektiv. Ska vi få i oss de näringsämnen vi behöver så behöver vi alltså ersätta med stora kvantiteter av vegetabilier. Att få i sig stora portioner mat och stora volymer kan man tänka sig är särskilt utmanande för grupper som barn, äldre eller sjuka. De som behöver näringen mest men kanske inte förmår att äta så mycket. I vissa vegetabilier som spannmål och baljväxter finns även fytinsyra som kan hämma upptaget av vissa mineraler som zink och järn. Det är anledningen till att livsmedelsverket idag rekommenderar ett 25-30 % högre intag av zink om man äter en vegetarisk spannmålsbaserad kost.

Näring och pris 2023 zink

Vad tycker vi på Svenskt Kött då?

Välj inte bort det svenska köttet. Se istället till att lägga till mindre portioner kött till dina måltider så får du i dig de bra näringsämnena i köttet och genom köttfaktorn hjälper också köttet till att göra näringsämnena i vegetabilierna mer tillgängligt för kroppen. Och du, det ska vara svenska råvaror i säsong som gäller – både för köttet och vegetabilierna!

Aktuellt

Hur mycket av köttet är svenskt i offentliga kök?

Har järnbristen ökat?

En nyligen publicerad studie visade på högre andel unga tjejer som har järnbrist än tidigare forskning. Har järnbristen ökat?

Vad händer med järnet när man byter protein?

Vad händer med järnet när man byter protein?

Det pratas ofta om proteinskifte för att minska matens klimatpåverkan i offentliga kök. Men att byta bort exempelvis nötköttet påverkar också näringen,
framförallt järninnehållet.
Så vad händer med järnet när man byter protein?

Nu blir det lättare att veta var köttet kommer från

Nu blir det lättare att veta var köttet kommer från

Nu gäller det nya lagkravet som gör det lättare att veta var köttet kommer från; restauranger ska kunna berätta vilket land köttet på menyn kommer från och kravet gäller även för storhushåll som tillagar och serverar mat exempelvis i skolor, på sjukhus och äldreboenden.

Rulla till toppen