Det har länge funnits frågor om vad som egentligen serveras inom våra offentliga måltider i Sverige. Går man bara på pris och köper importerat kött eller prioriterar man svenska livsmedel? Enligt livsmedelsstrategin ska främst livsmedel i nivå med svensk lagstiftning upphandlas – men görs det i praktiken? Tidigare har dessa frågor varit svåra att besvara men för första gången finns nu offentlig statistik över hur det faktiskt ser ut i 268 av våra 290 kommuner runt om i Sverige. Så, hur mycket av köttet är svenskt i offentliga kök?
Majoriteten av kommunerna prioriterar svenskt kött
När det gäller exempelvis kött, fågel, mejeri och ägg är andelen inköp av svenska livsmedel högre till de offentliga måltiderna jämfört med den totala konsumtionen i Sverige. Många kommuner köper in nära 100% svenskt kött (oberett). I hela 208 kommuner har över 90 procent av det kött som köps in svenskt ursprung. För köttprodukter är det också många kommuner som prioriterar att råvarorna ska komma från Sverige. Hela 146 kommuner har över 90% köttprodukter med svenskt ursprung. Med köttprodukter menas produkter som är tillredda i förväg, exempelvis korv, skinka eller järpar.
Hur ser det ut i din kommun?
Några kommuner som serverar 100% svenskt kött (oberett):
Vårgårda kommun
Åre kommun
Forshaga kommun
Kils kommun
Färgelanda kommun
Kommuner som köper stor andel köttprodukter med svenskt ursprung (%):
Ronneby kommun, 99,9%
Kävlinge kommun, 99,8%
Kalmar kommun, 99,8%
Åre kommun, 99,8%
Svalövs kommun. 99,7%
Kött (oberett) och köttprodukter är de livsmedelsgrupper i statistiken som innehåller störst andel av köttet och därför har vi valt att presentera dessa här. I SILO-databasen, som är framtagen av MATtanken, kan du läsa mer om andra livsmedelsgrupper och hur det ser ut i just din kommun.
Skövde i topp för andel svenska livsmedel
Hur ser det ut om vi tittar på fler livsmedel än kött? Tittar vi på inköp av alla livsmedel så ligger Skövde kommun i topp. Vi har pratat med Conny Bjurman som är livsmedelscontroller på måltidsavdelningen i Skövde kommun och han har lång erfarenhet av att arbeta för en ökad andel svenska livsmedel i de offentliga måltiderna. Han berättar att både måltidsavdelningen och politikerna velat åt samma håll i detta arbete och tydliga mål har satts upp. Två av dessa mål är att 75% av livsmedelsinköpen ska vara svenska livsmedel och 99% av animalierna ska ha svenskt ursprung.
Hur ligger ni till i arbetet med att nå målen?
– Enligt mina egna beräkningar som görs som uppföljning av målen, så har vi nu nått 78% svenska livsmedel och 99,2% svenska animalier, säger Conny.
Han berättar vidare att en viktig del för att uppnå det har varit att först och främst ställa rätt krav vid upphandlingen och ha en dialog med leverantörerna om vilka produkter som efterfrågas. Sedan när avtalet är igång så följer man hela tiden upp vilka inköp som görs. Varje kök får feedback på vad som köps in, hur man ligger till mot målen och om man beställer enligt gällande avtal. Om något kök sen undrar varför de ligger sämre till så kan man gräva djupare i statistiken och se exakt vilka råvaror som köpts in. Kanske har det beställts gouda-ost från Nederländerna istället för svensk ost? Genom uppföljningen kan återkommande fel eller misstag vid beställningar undvikas.
Går det att nå högre än 78% svenska livsmedel? Conny tror att de är nära toppen nu.
– Det går såklart att nå ännu högre, men då måste vi sluta köpa produkter som kaffe och bananer där importerat idag är det enda alternativet.
Information om ursprung saknas till stor del
Att få information om livsmedels ursprung är inte alltid så lätt. För oberett kött finns det lagkrav att informera om köttets ursprung, men samma krav saknas för exempelvis skinka eller korv. Man behöver heller inte ange ursprung på exempelvis pasta, krossade tomater eller majonnäs. Även om det är många som frivilligt anger ursprunget för köttet i korven eller mjölet i pastan, så är det fortfarande svårt att få information om alla produkter. Därav finns det en stor andel livsmedel där uppgift om ursprung saknas i SILO-databasen.
Uppgifter kan också saknas av andra anledningar, som att tillgången till digitala system för uppföljning saknas, information har inte alltid funnits kring alla efterfrågade uppgifter eller att mindre leverantörer saknas i den totala statistiken. Siffrorna bör därför tolkas med viss försiktighet.
MATtanken har gjort ett väldigt omfattande arbete med SILO-databasen sen insamlingen av data började år 2022. Arbetet med SILO-databasen fortsätter med ambitionen att det ska bli möjligt framöver att samla in statistik från samtliga kommuner, regioner och myndigheter samt både för den mat som lagas inom verksamheten och för den måltidsverksamhet som är utlagd på entreprenad.
