Ny statistik från Jordbruksverket visar att antalet nötkreatur i Sverige nu är det lägsta i landet som uppmätts. För att klara miljömålet om biologisk mångfald i odlingslandskapet behövs fler betande nötkreatur – inte färre.
Antalet företag med nötkreatur fortsätter att minska och har gjort så i många år. Totalt fanns det drygt 1,4 miljoner nötdjur i landet i december, vilket är en nedgång med drygt 2 % jämfört med december 2018.
Mjölk- och köttproduktion hänger ihop
Det var främst mjölkkor och kalvar som blev färre. Av det nötkött som konsumeras i Sverige kommer ungefär 60 % från mjölkkor. Antalet kvigor, tjurar och stutar minskade med en halv procent, medan antalet kalvar blev 3,1 procent färre jämfört med december 2018.
De mest artrika marker vi har i Sverige finns i beteshagarna. I tabellen från ArtDatabanken ovan har de rankat det som hotar de rödlistade arterna i Sverige mest. Grundproblemet i stora delar av landet är igenväxning av hagmarker som uppstår när jordbruk läggs ner och betesdjuren försvinner.
I betesmarkerna finns många växter som gynnar ett rikt insekts- och djurliv. Många av dessa växter och djur är hotade och kan bara bevaras genom att markerna betas. Fjärilar, andra pollinerare och många fåglar är helt beroende av den blommande mångfalden på ängar, naturbeten och andra ytor som inte är åkermark.
Mer läsning
» Biologisk mångfald och ett levande landskap
» Markanvändning i Sverige – naturbetesmarker
