Idag lämnar Folkhälsomyndigheten en rapport till regeringen med den första prognos som gjorts över samhällets kostnader för antibiotikaresistens, rapporterar SR Ekot. Den bygger på hur många som drabbats, deras sjukfrånvaro och vad mediciner och sjukvård faktiskt kostar.
Antalet fall fram till 2030 bedöms fördubblas, från 16 500 till 32 000 drabbade. Och fram till 2050 sker en fyrdubbling till 70 000 drabbade. Samhällets kostnader är då 600 miljoner kronor om året. Fram till dess beräknas resistensen kostat samhället 16 miljarder kronor.
Folkhälsoinstitutets rapport använder EU:s och WHO:s siffror kring hur många svenska patienter som kommer att dö på grund av att antibiotikan inte hjälper mot deras bakterier. Det bedöms bli mellan 33 000 och 41 000 personer i Sverige fram till 2050. Rapporten baseras på anmälningspliktig resistens, till exempel gula stafylokocker MRSA, enterokocker VRE och tarmbakterier med olika typer av resistens.
Kostnaderna och dödsfallen orsakade av resistenta bakterier som inte anmäls har inte beräknats eftersom data saknas, men årligen drabbas tusentals patienter också av de bakterierna. Användningen av antibiotika i Sverige minskar, men resistensen ökar.
Rapporten föreslår bland annat bättre förebyggande arbete inom vården, satsningar på vårdhygien och att användningen av antibiotika används effektivare när den behövs. Annars kan resistensen öka ännu mer.
– Det kan mycket väl vara så att om vi inte håller uppe den här takten vi har nu och koncentrerar våra insatser, så kanske det här kommer att öka ännu mer, som det gör i många andra länder även i vår närhet, säger Malin Grape vid Folkhälsomyndigheten.
