Djurens och människors hälsa hänger ihop

Djurens och människors hälsa hänger ihop. Nu oroar sig många över nästa pandemi och riskerna med antibiotikaresistens.
Köttmarknadsutveckling för lammkött

Oro i världen för ny pandemi från djurhållningen

I en ny internationell undersökning säger fyra av fem personer att ”de oroar sig för att nästa pandemi ska komma från den industriella djurhållningen”. Ännu fler oroar sig för den ansvarslösa användningen av antibiotika inom djurhållningen globalt och riskerna för antibiotikaresistens. Detta trots att lika många i studien underskattar hur stor del av användningen av antibiotika som djurhållningen globalt står för, enligt World Animal Protection som har genomfört undersökningen i 15 länder. På global nivå står djuruppfödningen nämligen för hela 75 procent av världens användning av antibiotikapreparat. Preparat som är livsviktiga för vår hälsa används för att skyla över låg djurvälfärd och dålig djurhälsa, vilket leder till antibiotikaresistens.

Fler kostsamma pandemier väntar om vi inte agerar

Att förebygga nya pandemier kostar bara en hundradel av den ekonomiska kostnaden för själva pandemierna. Det konstaterade man i en ny rapport om hur vi kan undvika framtida pandemier, publicerad av IPBES, den internationella panelen om biologisk mångfald (motsvarighet till FN:s klimatpanel, IPCC). Det är alltså en väl värd investering att jobba förebyggande!

Enligt rapporten, skriven av 22 ledande experter världen över, finns åtskilliga sätt där man kan minska risken för nya pandemier. Bland annat pekar de på problematiken med en hög global konsumtion och handel av palmolja, rörsocker, tropiska träslag, sällsynta jordartsmetaller samt kött- och viltprodukter. Även överanvändning av antibiotika hos både människor och djur.

Ny statistik över antibiotika till djur inom EU

Att minska användningen av antibiotika är även en prioriterad fråga inom EU. Sedan den senaste rapporteringen 2016 har förbrukningen inom djurhållningen i EU minskat totalt med drygt 14,6 procent, visar en färsk sammanställning av statistik. Men fortfarande används alldeles för mycket antibiotika helt i onödan.

Friska djur behöver ingen antibiotika

Sverige fortsätter att vara bäst i klassen vad gäller god djurhälsa och har därmed ett litet behov att bota sjuka djur med antibiotika. Vi har haft EU:s lägsta användning av antibiotika under flera decennier, vilket är ett resultat av ansvarsfull hantering och användning av antibiotika – både inom lantbrukets djurhållning såväl som inom sjukvården. Den svenska uppfödningen av lantbruksdjur är unik på så vis i världen, och också viktig för att försvara folkhälsan.

Bland EU:s värstingar vad gäller antibiotika till lantbruksdjur finns Cypern, Italien och Spanien. Sedan förra mätningen har Spanien och Italien minskat användningen något, medan Cypern fortsätter att öka användningen av antibiotika ytterligare.

Användning av antibiotika inom EU 2018

Vad kan du som konsument göra?

Vill du som konsument göra skillnad? Byt ut Halloumiosten från Cypern till en svensk grillost eller Eldost. Byt också ut charkuterier från Italien och Spanien till svenska motsvarigheter till din charkbricka. Välj även svenska, vegetabilier istället för produkter som innehåller råvaror odlade i tropiska klimat, exempelvis palmolja, rörsocker eller tropiska frukter.

Aktuellt

Järn från vegetabilier tas upp lika lätt som järn från kött

Är järnbrist vanligt?

Var tredje tjej i gymnasieåldern och var fjärde kvinna i fertil ålder har tecken på järnbrist. Trötthet och yrsel är vanliga symtom.

Har vi ändrat vad vi äter?

Har vi ändrat vad vi äter?

Januari är ofta en nystart och många vill äta bättre. Men hur har vi ändrat vad vi äter de senaste 50 åren?

Varför äter vi gris i Sverige?

Varför äter vi gris i Sverige?  

I Svenskt Kötts nya film svarar Richard Tellström på frågan ”varför äter vi gris i Sverige”? Tillsammans med Johanna Westman berättar han om grisens historia.

Rulla till toppen