Den blomstertid nu kommer
Den blomstertid nu kommer! Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol och allt det där härliga. Vi är i slutet av maj och bin och humlor har fullt upp med att pollinera blommor och grödor. Det är nu man ska bege sig ut i den svenska naturen och själv uppleva den biologiska mångfalden i all dess grönskande prakt.
För den biologiska mångfalden är verkligen värd att uppmärksammas. I fredags, den 22 maj 2020, skedde en rad aktiviteter och initiativ runt om i landet för att stötta FN:s internationella dag för biologisk mångfald. Många lantbrukare passade på att visa upp sina blommande fält och hagar.
Hoten ser olika ut i Sverige och globalt
Tillsammans med klimatförändringarna är förlusten av biologisk mångfald en av vår tids största utmaningar globalt för en hållbar utveckling. Dessa två frågor hänger också ihop. Fast på olika sätt i Sverige och globalt.
Biologisk mångfald är grunden för att naturen ska kunna ge oss de ekosystemtjänster vi behöver för vår överlevnad, såsom friskt vatten, ren luft och pollinering av våra grödor. Globalt är avverkning av tropiska skogar ett stort problem för förlusten av artrikedom. När man hugger ner regnskog för att istället skapa monokulturer med soja, majs eller betesmark förloras många arter. Avverkningen orsakar också stora utsläpp av växthusgaser vilket förvärrar läget ännu mer. Allt för att kunna föda upp djur på ett billigt sätt.
Här i Sverige är läget annorlunda. Här är istället igenväxning av hagmarker det största hotet mot den biologisk mångfalden. Det visar resultatet från Artdatabankens nyliga sammanställning av Rödlistade arter i Sverige 2020.
Det behövs fler betande djur
Djurens betande och trampande har skapat en mosaik av olika naturtyper i det svenska landskapet. Det har gett oss ett kulturlandskap på landsbygden, där det annars mest skulle växt skog och sly om det inte vore för djuren och människans samarbete.
Igenväxningen förekommer i flera typer av miljöer. Men främst är det i slåtter-, ängs- och betesmarker såväl som på stränder som läget är värst. Orsakerna till igenväxning är främst upphörd hävd. Alltså mindre betande djur. I takt med att allt fler gårdar slutar med djurhållning försvinner också artrikedomen och de öppna landskapen.
Vad kan vi göra för att stärka biologiska mångfalden?
Sverige har dock en fortsatt negativ trend för förlusten av den biologiska mångfalden. Det finns också brister i hur vi mäter och följer upp biologisk mångfald. Inte minst behövs det bättre i mätmetoder inom livscykelanalyser (LCA) för olika livsmedelsprodukter där man ser hur stor miljöpåverkan ett visst livsmedel har. Men under senare tid finns det även flera exempel på arter som det visat sig gå bättre för, bland annat tack vare åtgärder inom jord- och skogsbruket.
De vanligaste sätten att mäta biologisk mångfald har också svårt att fånga upp att betesdjuren främjar artrikedom. Dessa behöver bli bättre för att vi bättre ska kunna förstå vilka åtgärder som funkar bäst. Och för att vi på riktigt ska kunna jämföra mellan olika livsmedels påverkan och nytta för miljö och klimat när vi handlar. Idag väljer flera konsumenter bort exempelvis nötkött för klimatets skull, men då går vi samtidigt miste om nyttan som kossan gjort för den biologiska mångfalden.
Importerat lamm från Nya Zeeland är största boven
I en nyligen publicerad forskningsstudie från SLU och Stockholm Resilience Centre har man undersökt hur den svenska kostens miljöpåverkan förhåller sig till de planetära gränserna för livsmedelssystemet. Studiens resultat visar bland annat att miljöpåverkan från medelsvenskens direktkonsumtion av livsmedel på per capitanivå överskrider gränserna för påverkan på biologisk mångfald.
Med den metodik som forskarna utgått från fann man att störst påverkan på den biologiska mångfalden orsakas av den livsmedelsproduktion som både tar mycket jordbruksmark i anspråk, och som sker på platser med hög artrikedom. Främst är det importerade lammköttet från Nya Zeeland som leder till en hög risk för att arter utrotas, enligt den metodik som forskarna utgått från. Även importerade produkter som kakao, kaffe, nötter och ris bidrar till förlust av biologisk mångfald enligt studien.
Vad kan du som konsument göra?
Det visar sig att det inte är helt enkelt att veta vad man ska handla för mat som främjar den biologiska mångfalden. Vi kan dock med starka vetenskapliga belägg säga att svensk mat generellt är producerad med mindre kemiska bekämpningsmedel och med större hänsyn till biologisk mångfald än mycket av den importerade maten. Så välj svenskt när du handlar! Och tänk på att svenska nötkreatur, får och lamm nu är ute i sina beteshagar och vårdar den svenska naturen.
