Hur kan jag påstå det här? När nötkötts- och mjölkproduktionen anses stå för ca 9 procent av alla växthusgasutsläpp, och anses vara det livsmedel som har högst klimatpåverkan i vår matkasse? Låt oss ta det här med kornas klimatutsläpp och kolföreningar från början
Klimatutsläpp och kolcykeln för en ko
En stor del av utsläppen från köttproduktionen är fossila.De är mestadels utsläpp från förbränning av bränslen som går åt till foderproduktion och skötsel av djuren i hage och stall. Generellt går det att säga att ju mindre arbete kon gör själv med att hämta sin egen mat och lägga gödslet där det hör hemma, desto mer bränsle behöver användas. En ranchdrift med mycket bete förbrukar ofta mindre fossila bränslen än en nötköttsproduktion som är helt eller delvis är stallbaserad. Till det kommer också klimatutsläpp vid slakt, styckning, paketering och transport som tillsammans har en ganska liten del i kornas utsläpp.
Den stora delen av nötkreaturens utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2 e) är inte koldioxid från fossila bränslen, utan metan som uppstår från djurens matsmältning när de idisslar. Metan anses bidra till uppvärmningen av atmosfären mer än koldioxid. Ett kilo metangas beräknas ha samma påverkan som 20–30 kg koldioxid. Det har på senare tid kommit en del kritik mot denna uppräkning då den baseras på en 100-års period, men det går jag inte in på i detta inlägget.
Utöver kraften i metangasen kontra koldioxid, är också tiden kon lever, idisslar och rapar minst 14–16 månader. En kyckling är slaktmogen på 1 månad och en gris på 5 månader. Deras matsmältningssystem producerar inte heller någon betydande mängd metan eftersom de inte idisslar.Dessutom är de betydligt effektivare foderomvandlare av kraftfoder. Levnadslängden plus matsmältningen gör att klimatpåverkan på ett kilo nötkött blir många gånger högre än för ett kilo kyckling eller griskött. Klimatpåverkan från en ko som föds upp extensivt på gräs och slaktas vid 25–35 månader anses vara högre än en som fötts upp snabbare med en högre andel kraftfoder i foderstaten och slaktas vid 14–20 månader. Detta då kon haft längre tid på sig att rapa metan, och en foderstat med mer grovfoder räknas ofta öka metanproduktionen i kons matsmältning.
Allt detta gör att nötköttets klimatpåverkan landar på 20-75 CO2 e per kilo kött, jämfört med kycklingens 2-4 CO2 e per kilo kött och grisens 4-8 CO2 e per kilo kött. Variationen på samtliga djurslag beror på att utsläppen varierar stort mellan gårdar och produktionssätt. Snittet för svenskt nötkött beräknas vara 26 CO2 e per kilo kött.
Det klimatberäkningarna inte tagit hänsyn till är metanets kretslopp och den eventuella kolinlagringen som kan ske i produktionen. Kretsloppet av metan fungerar annorlunda än koldioxiden.
Påverkan av metanet är relativt kortvarig, då metan har en halveringstid på 10–12 år och binds därefter tillbaka i den växande biomassa. Koldioxid stannar mycket länge i atmosfären, över 100 000 år, och bryts inte ned på samma sätt. Så länge du håller din flock kor konstant, ökar alltså inte heller metanhalten i atmosfären år efter år. Klimatutsläppet sker år ett när du skaffar flocken och bryts sedan i teorin ned i samma takt som det fylls på.
Vad djuren äter har betydelse
Jag anser att det har en stor betydelse för synen på klimatutsläpp och metanets kretslopp om djuret äter ett förnyelsebart foder som inte orsakar ytterligare utsläpp vid framställning, som exempelvis grovfoder baserat på gräs och örter. Kons rapar är då inte ett nettoutsläpp utan en del ikretsloppet.
Här är det viktigt att inflika att en kos foder idag ofta består av mer än den typen av grovfoder. Utöver gräset är spannmål, soja, majs och restprodukter från förädlingsindustrin vanliga komponenter i hennes diet, både i Sverige och i världen. Sojaanvändningen till kor i världen är omfattande, men i Sverige är den mycket låg (under 2 procent av foderstaten) och alltid hållbarhetscertifierad. Utmaningen med en stor del av dessa fodermedel är att de, till skillnad från mycket av grovfodret, inte riktigt kan räknas som förnyelsebart. De produceras på ett sätt som visat sig tära på vårt matjordslager, som är en viktig kolsänka och naturresurs för vårt matsystem. För att producera dessa fodermedel används också ofta insatsmedel i form av konstgödsel och bekämpningsmedel som i stor utsträckning är icke-förnyelsebart och dessutom påverkar närmiljön negativt utöver sitt direkta utsläpp av växthusgaser.
Hur fodret är producerat är avgörande för hur metanet cirkulerar i produktionen. Kon kan vara en bidragande orsak till fossila växthusgasutsläpp eller del i ett naturligt kretslopp av metan.
Vad säger forskningen?
När det gäller kolinlagring och att binda koldioxid från atmosfären finns gott om forskning och försök som visar på att vallodling (det som blir kornas vinterfoder) antigen lagrar in kol i åkermarken eller upprätthåller ett jämviktsläge. Forskningen och försöken kring kolinlagring i betesmark med olika betessystem är till skillnad från vallen både ung och baserad på endast ett fåtal enstaka fältförsök.
Den senaste publicerade rapporten kommer från en
livscykelanalys gjord på en gård i centrala Georgia i USA. Där konstateras att gårdens gräsuppfödda nötköttsproduktion står för en kolinlagring på netto ca 3 kg CO2-ekvivalenter per 1 kg kött när hela cykeln beräknats. Liknande konstaterande gjordes i en artikel som kom ut 2018. Gemensamt för de två försöken är att gårdarna använt sig av en betesmodell som syftar till att maximera mängden biomassa marken producerar.
Med täta flyttar, stor mängd djur på liten yta och noga övervakning av återhämtningstiden mellan avbetalningarna stimuleras gräsets tillväxt och inlagringen av koldioxid ökar.
Det går dock inte att ta dessa försök och applicera dem direkt på svenska förhållanden då endast ett fåtal gårdar i Sverige bedriver en liknande betesdrift, då med andra markförhållanden och grundförutsättningar. Jag anser dock att det är en intressant datapunkt då spannet för nötköttets CO2 e-utsläpp hamnar på ca -3 till 75 CO2 e per kilo kött. Det finns hittills inget annat lågprocessat livsmedel med fullvärdigt protein som slår den bredden, eller ens har visat sig ha en lagringspotential av kol som nötköttet visat sig kunna ha.
Så vad blir då slutsatsen?
Nötkött kan vara en nettoinlagring av kol, likväl som ett exceptionellt högt utsläpp av växthusgaser per kilo råvara. Det tycker jag vi borde prata om. Inte om vi ska äta kött eller inte, inte att vi ska äta mindre och bättre kött, utan hur vi kan se till att allt det köttet vi äter är uppfött på ett sätt så det håller sig under 0:an och på så vis minskar halterna koldioxid. Det är också viktigt att hålla i tanken att kött är mer än CO2 e-utsläpp. Hur köttproduktionen påverkar den biologiska mångfalden, vattnet vi dricker och dess bidrag till en näringsrik kost som håller oss friska är lika viktigt att ta i beaktande. Kons klimatpåverkan eller nytta anser jag i slutändan är upp till vår skötsel, inte till dess existens.
