Blir man sjuk av kött?

Hur ska man tolka forskningsrapporter kopplat till livsmedel och hälsa? Kan man verkligen säga att man blir sjuk av kött?
Blir man sjuk av kött?

Matlarmet går. Inte allt för sällan kommer det larm med stora rubriker om att ett visst livsmedel orsakar sjukdom. Så sent som den här veckan kom en ny rapport om att charkuterier ökar risken för demens som det rapporterats flitigt om i media. Men vad säger egentligen vetenskapen och hur ska man tolka forskningsresultat? Vad är det i våra kostvanor som påverkar hälsan negativt? Och kan man ens säga att ett enskilt livsmedel är orsaken till en viss sjukdom? Blir man sjuk av kött?

Huruvida man äter för mycket eller för lite av ett enskilt livsmedel hamnar ofta i fokus när kost och hälsa diskuteras. Men egentligen är det mycket mer som påverkar vad som är hälsosamt. Enskilda livsmedel äts i en måltid, en måltid ingår i ett kostmönster och kostmönstret ingår i en livsstil med olika nivåer av exempelvis stress, rökning, vikt eller fysisk aktivitet. Därtill kommer arv och att det finns en viss tidsfördröjning kring hur lång tid det tar för kroppen att få eller utveckla sjukdom kopplad till livsstil eller ohälsosam kost.

Även om det är komplext så vill man ju få svar på frågan hur ska man egentligen äta för att må bra? Därför har vi djupdykt lite i frågan.

Vad orsakar mest sjukdom i Sverige? Och hur starka är bevisen?

När man ska hitta svar på frågan om vilka livsstilsfaktorer som påverkar hälsan mest så är “Global Burden of Disease” en vanlig källa. Nedan listas de 6 riskfaktorer som ligger i topp för ohälsa i Sverige:

  1. Högt blodtryck
  2. Tobak
  3. Kosten
  4. Högt blodsocker vid fasta (tecken på pre-diabetes)
  5. Högt BMI
  6. Hög konsumtion av alkohol

Global Burden of Disease är en studie där man försökt identifiera orsakerna till försämrad hälsa hos befolkningen. Man behöver dock ha med sig att det finns stor osäkerhet i denna data och den ska därför ses som en fingervisning snarare än exakt data.

Även om riskfaktorerna redovisas separat så hänger de också ihop. Exempelvis ett högt BMI (nr 5 i tabellen) bidrar också till ökad risk för prediabetes (nr 4) och högt blodtryck (nr 1). Livsmedelsverket säger: Att ha övervikt eller fetma innebär en ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar, till exempel typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och hjärt- och kärlsjukdomar. Fetma ökar också risken för vissa cancerformer, till exempel bröstcancer och prostatacancer. 

Samband är komplexa att förstå

Att vår hälsa är komplex gör att det är svårt att säkerställa exakta samband mellan enskilda livsmedel och ökad risk för sjukdom. Kan det lika väl vara så att personer som äter mycket av exempelvis rött kött inte äter tillräckligt med grönsaker, motionerar för lite och kanske lever ett stressigare liv?

Kostvanor och livsstil- hur ser sambanden ut?

Köttmängden kan alltså vara en markör för en viss livsstil, snarare än en direkt orsak till den ökade risken för sjukdom. I Riksmaten vuxna 2010-11 såg man exempelvis att deltagare med ett måttligt eller tungt arbete åt mer sötsaker och snacks. Män med måttligt eller tungt arbete åt dessutom mer potatis och animaliska produkter och hade ett högre energiintag. De kvinnor och män som istället för ett tungt arbete hade regelbunden aktivitet på fritiden åt mer frukt och grönsaker.

Osäkerheter stora

När vi pratar om vad som är hälsosamt är det alltså viktigt att se till individens näringsbehov, kosten och livsstilen som helhet. Det är helt avgörande att data kring dessa faktorer beaktas när man kollar på hur konsumtionen av enskilda livsmedel påverkar hälsan. När man vill djupdyka i enskilda livsmedels påverkan kommer nästa utmaning, nämligen att det finns stor osäkerhet i många av dessa studier.

Studier kring kostvanor baseras ofta på enkäter

Av naturliga skäl så är det svårt att tvinga en grupp människor att äta en viss kost under en längre tid och sen tvinga en annan grupp att äta en annan kost under en längre tid, för att sen kunna jämföra dessa två. Därför grundar sig de flesta kostundersökningar på formulär om vad man har ätit. Här finns det stora osäkerheter eftersom det bygger på att man faktiskt kommit ihåg vad man ätit, och att man är uppriktig. Man kanske säger att man äter mindre godis och motionerar mer än vad man faktiskt gör. Eller om man ska skriva en kostdagbok under två dagar så kanske man skärper till sig och äter lite bättre just dom dagarna.

Får man demens av att äta charkuterier?

Om man tittar på det aktuella exemplet med den vetenskapliga artikeln som sammankopplar charkuterier och demens kan man se några viktiga faktorer som gör att man bör ta resultatet med en nypa salt. Undersökningsmetoden är baserat på frågeformulär och som vi nämnt tidigare så finns det osäkerheter med det.

I studien skriver författarna själva dessutom att resultaten ej är konsekventa jämfört med tidigare studier som gjorts samt att det behövs mer forskning för att se om resultatet i just denna studie är generaliserbart i andra grupper av människor. ”Previous studies have shown inconsistent associations between red meat intake and cognitive health.” och ”Further research is needed to assess the generalizability of these findings to populations with diverse ethnic backgrounds.” – står det i sammanfattningen av artikeln. Inom forskning är man ofta försiktig med att uttala sig allt för tvärsäkert, men när media sen rapporterar om resultatet i en forskningsrapport är det här ofta något som man väljer att inte skriva om. Så också i fallet med medierapporteringen av den här artikeln. När forskarna själva skriver att det behövs mer forskning för att veta om deras resultat stämmer skriver alltså media att charkuterier och varmkorv ökar risken för demens. Helt utan att nämna något om osäkerheterna i resultatet.

Skillnad på enskilda livsmedel och livsmedelsgrupper- hur ska de tolkas?

I studier kring kost är det ofta livsmedelsgrupper som studeras, även om livsmedelsgrupper ofta innehåller väldigt olika typer av livsmedel. Exempelvis kan processat kött innehålla allt ifrån nuggets till rostbiff och pölsa, även om det är helt olika typer av livsmedel. Dessutom använder studier inte alltid samma typ av livsmedelsgrupper. Ett exempel är att vissa studier särskiljer rött kött, kyckling och processat kött, medan andra studier ser alla typer av kött och processat kött som en livsmedelsgrupp.

Desto mer som livsmedelsgruppen innehåller, desto svårare blir det att dra slutsatser om vad det är som är orsaken till ett eventuellt samband. Ett exempel är köttgryta med kokt pressad potatis jämfört med nuggets och pommes frites. I vissa fall är båda dessa måltider klassade som livsmedelsgrupp kött och potatis. Men är verkligen dessa livsmedelsgruppers påverkan på kroppen jämförbara? Har en köttgryta med pressad potatis samma hälsoeffekt som nuggets och pommes, bara för att båda innehåller kött och potatis? Troligtvis inte. Hur detta beaktas ser olika ut i olika vetenskapliga studier som genomförs.

Risken i att titta på enskilda produkter?

Ytterligare en fråga man ska ha med sig när man tolkar vetenskapliga rön kring kost och hälsa är att enskilda livsmedel kan både ha en positiv och negativ påverkan på hälsan. Positiv genom att bidra med näringsämnen och/eller negativ genom att öka risken för sjukdom. Det kan finnas en ökad risk med för låg konsumtion av ett visst livsmedel eller en livsmedelsgrupp, men ofta är det en hög konsumtion av enskilda livsmedel som ökar risken för sjukdom.

Ökad risk kan bero på livsmedlet i sig, men det kan också vara på grund av att en allt för ensidig kost gör att andra viktiga livsmedel inte konsumeras. Det kan dessutom bero på hur det tillagas. Grillar man något tills det blir svart så kan cancerogena ämnen bildas, men hade du kokat samma livsmedel kanske det inte hade haft samma effekt.

Hur ska man äta då?

Ät varierat och vällagad mat av näringsrika svenska råvaror. Välj svenska livsmedel så får du även livsmedel producerade med ambitiöst djurskydd och lägst antibiotikaanvändning i EU. Ett kött med lägre klimatpåverkan än det globala genomsnittet och som bidrar till både ökad biologisk mångfald samt ökad försörjningstrygghet i Sverige.

Vill du göra en förändring vad gäller kosten? Se också över din livsstil så att det inte bara är kosten som blir verktyget för att må bättre! Att minska stress, röra på sig, inte röka och dricka måttligt med alkohol har också en påverkan.

Kom ihåg att vara lite källkritisk när media slår upp rubriker kring mat. Vad är det vetenskapen egentligen säger?

Tycker du detta var intressant? Då kan vi meddela att denna artikel kommer följas av en djupdykning inom området kött och cancer – den kommer inom kort! Här kan du också läsa mer om kött och hälsa.

Vilka fler allmänna rekommendationer finns?

Hur maten påverkar vår hälsa är alltså komplext, men även om det finns osäkerheter så är den forskning som görs på området väldigt viktig eftersom det vi äter har en påverkan på vårt mående. Utan att gå in mer i detalj så är här några allmänna rekommendationer kring hur myndigheter och organisationer anser att vi bör äta.

Livsmedelsverket: När det gäller mat är det lätt att stirra sig blind på enskilda näringsämnen eller livsmedel. Men eftersom allt hänger ihop är det viktigt att ha ett helhetsgrepp. Nyckeln till bra matvanor är mer mat från växtriket, lagom mycket och varierat. Genom att äta många olika sorters mat är det lättare att få i sig det kroppen behöver för att må bra, samtidigt som risken att få i sig för mycket av skadliga ämnen minskar.

WHO FAO: Många kostmönster kan vara hälsosamma så länge de består av säkra livsmedel och lever upp till dessa fyra kärn-principer:

  • Tillräckligt – med näring.
  • Balanserad – en bra balans i energiintag och mellan protein, kolhydrater och fett.
  • Måttligt – av livsmedel och ämnen som kan påverka hälsan negativt.
  • Varierad – mellan och inom olika livsmedelsgrupper.

Aktuellt

Får man cancer av kött?

Får man cancer av kött?

Har du någon gång hört att man får cancer av kött? Ligger det någon sanning i det påståendet eller hur är det egentligen? Får man cancer av kött?

Blir man sjuk av kött?

Blir man sjuk av kött?

Hur ska man tolka forskningsrapporter kopplat till livsmedel och hälsa? Kan man verkligen säga att man blir sjuk av kött?

Rulla till toppen