Det är tid för betessläpp och nu berikas den biologiska mångfalden, både ovan mark och under jorden. Men vad är nyttan med betet egentligen? På vilket sätt berikar betessläpp den biologiska mångfalden?
Nu är tiden då det spirar och gräset verkligen tar fart. Det är dags för djuren att släppas på bete. Att se när djuren skuttar ut från ladugården och ut i det gröna är en underbar syn. Många gårdar håller öppet hus så att fler av oss tvåfotade också får chans att glädjas ihop med djuren.
Djurens bete innebär inte bara bra foder under sommaren, som i sin tur ger oss näringsrika kött- och mejeriprodukter. Genom att släppa djuren på bete berikas också den biologiska mångfalden – både ovan mark och under jorden.
Djurens skapar mångfald som i en regnskog
Ju mer och större skillnader i hur djuren trampar, betar och samtidigt gödslar desto högre artrikedom i hagar och på ängar. En högre artrikedom ger också fler fjärilar, andra pollinerare och fåglar. På en gammal betesmark kan det finnas upp till 40 arter per kvadratmeter. Det är lika artrikt som i regnskogen!
På en betad mark tar ingen växt överhanden eftersom de ständigt betas ner och många arter kan därför samsas på en liten yta. De betande djuren sprider runt frön och trampar upp bar jord där nya frön kan gro. Dessa växter är anpassade för betesmarker, men blir lätt utkonkurrerade i andra miljöer.
Bete på vall – en hälsokur för jorden
En stor del av betet i Sverige sker på vall. Vallarna består av blandningar av olika gräsarter; timotej, ängssvingel och rajgräs oftast med inblandning av foderbaljväxter som röd- och vitklöver eller lucern. Om man odlar spannmål, raps eller bönor år efter år behöver man ibland förbättra jorden och öka mullhalten. Vallen används då som en avbrottsgröda i växtföljden. Det ger jorden vila och minskar samtidigt ogräset och skador på grödorna så att behovet av växtskyddsmedel minskar. Samtidigt gynnas livet under mark av det här avbrottet där mullhalten ökar och vilket gynnar mikroorganismer och annat markliv.
Djuren är naturvårdare
Med hjälp av djurens mular och klövar förhindras landskap från att istället växa igen till slyskog. Djuren kan dessutom beta otillgängliga och steniga platser där varken lien eller maskiner kommer åt. De håller också stränder och öar öppna och tillgängliga från envisa buskar och träd som annars lätt tar över.
När djuren betar åkermark i träda blir marken rikare på liv och mylla när den väl ska brukas och samtidigt binder market då också mer koldioxid från atmosfären. Deras gödsel blir samtidigt föda för många insekter och mikrolivet under jorden.
Markerna ger också samtidigt klimatsmart foder till djuren, utan vare sig jordbearbetning, sådd eller gödsling. Fodret skördas istället direkt de av betande djur utan hjälp av maskiner.
» Läs mer om biologisk mångfald och betande djur här
Antalet betesdjur i Sverige minskar
Tyvärr har antalet betesdjur minskat. Därmed har också arealerna med artrika betesmarker minskat likaså. År 1866 fanns det 1,2 miljoner kor som betade i Sverige, enligt Jordbruksverket. Antalet ökade fram till 1930‑talet då det fanns knappt 2 miljoner kor i Sverige. Därefter har antalet kor minskat. År 2020 fanns enbart 510 000 kor i Sverige.
…och betesmarkerna likaså
Samtidigt har arealen betes‑ och ängsmark minskat från ungefär 1,7 miljoner hektar i slutet av 1800-talet till 1,2 miljon hektar vid Lantbruksräkningen år 1927. År 2020 var arealen 464 000 hektar. Det är en minskning med över 80 %, enligt Jordbruksverket. En stor bidragande orsak till detta är ett minskat antal lantbruksdjur.
Sett i ett historiskt perspektiv har antalet betesdjur och hur beten används varierat mellan olika tidsperioder, olika år och olika områden. Variationen har haft en stor betydelse för markernas ekologi och är därmed betydelsefull när vi utformar skötseln idag.
Många bönder får det allt tuffare att klara sig ekonomiskt nu när kostnaderna på foder, el och bränsle ökat drastiskt. Det kan innebära att antalet betande djur kommer att minska ännu mer framöver. Därför är det just nu extra viktigt att vi alla ser till att stötta de svenska bönderna genom att köpa svenskt kött och mejeriprodukter.
» Läs mer om vad du kan göra för vi ska kunna behålla vår svenska matproduktion här
