Vårbruket har dragit igång och det är dags att ge jorden näring för att grödor ska kunna växa i den. Men behöver vi gödsel från djuren för att förse marken med näring eller kan vi använda något annat?
Nu börjar våren spira där ute och efter en lång vinter är det dags att förbereda marken inför en ny växtsäsong. Jorden ska ges de bästa förutsättningarna för att ge en så bra skörd som möjligt – oavsett om marken ska ge spannmål till oss människor eller om det är en övervintrad vall som ska ge mat till djuren. Förutom solen, som nu lyser igen, så behöver grödorna vatten i lagom mängd och näring för att de ska kunna växa ordentligt.
Men behöver vi verkligen gödsel från djuren?
Innan vi människor var bofasta vandrade vi för att följa årstider eller växtlighet och jaktbyten. Eftersom både djur och människor vandrade vidare utarmades aldrig jorden. Marken och växtligheten återhämtade sig när betande hjordar och människor drog vidare. När vi sedan bosatte oss allt längre tider på samma plats behövde vi lära oss om kretsloppet av näring och utnyttjande av växelbruk för att förmå marken att ge mat år efter år. Man kan i princip säga att användning av gödsel är en av förutsättningarna för människors möjlighet att bli bofasta. Alltså – när människan började stanna på en plats för att förse sig med mat blev husdjurens gödsel en förutsättning för att kunna ge näring till marken som odlas.
Det är samma system som vi använder oss av idag inom lantbruket. Genom djurens gödsel kan vi sluta kretsloppet och ge tillbaka näringen till jorden för att sedan fortsätta odla mat till människor och djur. Det naturliga samspelet mellan djur och växter är ett kretslopp som vi i dagens matproduktion efterliknar genom att ha växtföljd som inte bara tär på marken utan också ger näring till den.
Kan man inte använda mineralgödsel istället?
Man kan tillverka växtnäring industriellt och då kallas det mineralgödsel eller handelsgödsel. Sammansättningen av olika näringsämnen kan optimeras i mineralgödsel så den är anpassad utifrån vilken typ av jord som gödseln ska spridas på, eller vilken typ av gröda som ska växa där. Det här låter ju jättebra men samtidigt krävs stora mängder energi för att tillverka mineralgödsel vilket är en nackdel, och beroende på hur tillverkningsprocessen ser ut så kan den ge väldigt hög klimatpåverkan. Mineralgödsel har inte heller förmågan att förbättra markens struktur. Djurens gödsel däremot tillför näring och skapar liv i jorden, samtidigt som den tillför mullämnen. Inom den ekologiska odlingen får inte konstgödsel användas utan man är helt beroende av gödsel från djuren.
Det som också är så fiffigt med att använda stallgödsel som växtnäring är att vi använder de resurser som redan finns tillgängligt lokalt och ser till att ta var på allt som djuren ger oss. På det sättet skapas en cirkulär matproduktion där alla resurser hela tiden återförs till kretsloppet.
Gödsel kan ge både näring och fossilfri energi
Istället för att använda stallgödseln direkt till växtnäring kan man också röta den i en biogasanläggning för att få fossilfri energi i form av biogas. Mellan 2009 och 2019 femdubblades mängden gödsel som rötades till biogas och bara under 2021 ökade den svenska biogasproduktionen med nästan 5 procent. Totalt finns nu 76 biogasanläggningar i Sverige som använder gödsel, främst från nötdjur och grisar.
I Sverige har vi haft en skattebefrielse av biogasproduktionen som ett styrmedel för att underlätta fler etableringar av biogasanläggningar och en ökad produktion. Den här skattebefrielsen är precis ogiltigförklarad av EU-domstolen. Det pågår dock en process mellan Sverige och EU-kommissionen för att hitta lösningar där vi i Sverige fortsatt kan ha styrmedel för att utöka biogasproduktionen.
Tvärt emot vad många tror, så kan nötdjur och grisar alltså hjälpa oss att bli mer oberoende av fossila bränslen. En ko ger i genomsnitt 17,4 kubikmeter gödsel per år. Med ett biogasutbyte på 14 kubikmeter metan per ton ger det 244 kubikmeter biogas per ko och år. Det motsvarar 440 mils bilkörning, vilket kan ersätta 264 liter bensin och minska klimatutsläppen med 740 kilo CO₂-ekvivalenter. Över 15 procent av Sveriges bussbestånd går på gas, vilket motsvarar över 2000 bussar.
När man rötat gödsel till biogas får man restprodukten biogödsel, som faktiskt är ännu bättre näring än gödslet var innan, eftersom kvävet efter rötningsprocessen blir mer tillgängligt för växten. Gödsel från djuren ger en hållbar och cirkulär matproduktion och på köpet kan vi producera fossilfri energi. Fantastiskt, eller hur?
