Är kött bra för oss, och för Sverige?

När Nordiska näringsrekommendationerna uppdateras är det relevant att ställa frågan om kött är bra för oss?
Är kött bra för oss, och för Sverige?

De Nordiska näringsrekommendationerna, NNR, uppdateras för att ta höjd för miljömässig hållbarhet. Nyligen presenterades förslaget på ett kapitel om kött och köttprodukter. Men är kött bra för oss och har köttet någon roll att spela i ett cirkulärt kretslopp och när våra egna och jordens resurser behöver ge oss så mycket näring som möjligt?

De Nordiska näringsrekommendationerna, NNR – de nuvarande rekommendationerna är från 2012 – beskriver hur mycket näringsämnen och energi vi behöver för att må bra, och lyfter fram helheten i kost och fysisk aktivitet. Fram till sommaren 2023 ses de befintliga rekommendationerna över och nyligen presenterades utkastet på ett kapitel om kött och köttprodukter.

Fokus på diagnoser istället för nutrition

Kött är ett av de mest näringstäta livsmedlen som finns. Men texten fokuserar inte på nutrition och köttets näringsinnehåll nämns endast helt kort på ett par ställen. I stället går författarna igenom förekomsten av och kvaliteten på forskningsstudier kopplade till olika diagnoser.

För forskningen är det en utmaning att dra slutsatser om hur enskilda livsmedel påverkar vår hälsa. Det beror bland annat på att det ofta är svårt att slå fast kausala samband. Det kan även saknas relevanta långtidsstudier – en brist som författarna till kapitlet om kött och köttprodukter påpekar – och människor som ingår i en studie kan ändra sin kosthållning över tid. Författarna uppmärksammar även att det är svårt att dra samlande slutsatser av de studier som omnämns eftersom de ofta har undersökt olika saker (rött kött, processat kött eller både rött och processat kött ihop, till exempel), liksom att den statistik som finns att tillgå från olika länder skiljer sig åt.

Ny forskning ifrågasätter gamla sanningar

Samtidigt finns det relevanta rapporter som inte omnämns i kapitlet om kött och köttprodukter. Nyligen rapporterade TT om att gamla sanningar om kött ifrågasätts i en studie som publicerades så sent som den 22 oktober i Nature Medicine.

Bakgrunden till artikeln är den beräkningsmodell som forskare vid University of Washington’s School of Medicine har utvecklat för att göra riskkalkyler över olika livsstilsfaktorer. Genom att sätta ut mellan 1 och 5 stjärnor vill forskarna visa hur starkt samband som finns mellan en relativ risk för sjukdom och till exempel en viss diet. De hittills undersökta livsstilsfaktorerna hämtas från Institute for health metrics and evaluations, IHME, och grundar sig på uppgifter från The Global Burden of Disease, GBD. Här syns inte oväntat starka samband (5 stjärnor) mellan rökning och en rad allvarliga sjukdomar. Sambandet, eller den genomsnittliga relativa risken, mellan hjärtinfarkt och ett lågt intag av grönsaker har givits 3 stjärnor medan sambandet mellan en kosthållning med ett högt intag av rött kött (Diet high in red meat) och samma diagnos endast har givits 1 stjärna.

I en Lancet-publicerad rapport, ”The global, regional, and national burden of colorectal cancer and its attributable risk factors in 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017”, lyfter forskarna fram en kosthållning med lågt innehåll av kalcium, mjölk och fibrer, liksom låg fysisk aktivitet och övervikt, som rapportens främsta riskfaktorer kopplade till tjock- och ändtarmscancer (efter alkohol och rökning). En kosthållning med ett högt intag av rött kött respektive ett högt intag av processat kött utgjorde rapportens lägsta riskfaktorer.

Vad innebär då en Diet high in red meat? I den beräkningsmodell som presenterades i Nature Medicine utgick man från ett intag på mellan knappt 31,5 och lite drygt 100 gr/dag, vilket skulle betyda upp till 700 gr/vecka, när man studerade den relativa risken för hjärtinfarkt. I Sverige rekommenderas idag max 500 gr/vecka.

Fler som pratar näring

För att återgå till frågan om näring: Det finns många anledningar till att vi behöver bli fler som pratar ännu mer om både näringsinnehållet i den mat vi väljer, för oss själva och andra, men också om kroppens möjligheter att ta upp näringen – ett livsmedels så kallade biotillgänglighet.

Till att börja med blir vi allt fler som behöver äta oss mätta. Samtidigt är arealen odlingsbar mark begränsad, såväl i Sverige som globalt. Den påverkas också direkt av klimatförändringar. Pandemin och kriget i Ukraina är humanitära katastrofer. De har även med smärtsam tydlighet visat hur sårbart vårt globala livsmedelssystem är och vikten av att varje land har en egen stark självförsörjning. Och om inhemska livsmedel ska finnas att tillgå i kristid behöver de efterfrågas, varje dag. Att många har fått det allt svårare att få pengarna att räcka till det mest grundläggande vittnar bland annat Fattigdomsrapporten 2022 om, som Sveriges Stadsmissioner nyligen presenterade. Rapporten har underrubriken Ett välfärdssamhälle i förändring och ett avsnitt handlar om matfattigdom. ”Framför allt är det vuxna som ser till att barnen får vad de behöver och som inte äter sig mätta själva”, berättar Emma Anderberg, enhetschef på Göteborgs Stadsmission, i rapporten.

Värde och beredskap i ett hållbart system

Sammantaget finns det all anledning att värdera vår mat högre. Även om trenden är nedåtgående uppgick livsmedelsavfallet till 106 kg per person i landet under 2020, och hushållen slänger absolut mest. Vi behöver också säkerställa att maten ger oss så mycket näring som möjligt för de resurser vi lägger ned – ekonomiska, och miljömässiga.

Och här kommer köttet in i bilden. Sverige består till nästan 70 procent av skog. Endast 7 procent av landarealen är åkermark – där den mesta och bördigaste finns söderöver. Däremot finns det betesmarker och goda förutsättningar att odla vall, som gräs och klöver, också i norr. Vi kan inte gärna äta gräset, men vi kan få näringsrika livsmedel – kött och mjölkprodukter – från betande djur. Även grisar bidrar till att sådant som vi själva inte äter tas tillvara, som livsmedelsrester eller spannmål från skördar som slagit fel. Vi kan inte odla året om på våra breddgrader, men däremot hålla djur. Djuren i stallarna är således en del av vårt beredskapslager i ett hållbart cirkulärt system.

Spenat vs. blodpudding

Spenat vs blodpudding

Men inte minst – mat från djurriket är mycket näringstät. Spenat är en gröda som brukar betraktas som järnrik. För att vi ska få i oss lika mycket järn som en halv portion blodpudding behöver vi dock äta 750 gram bladspenat, något som kan vara svårt – särskilt om man är liten. Enligt Riksmaten lider var tredje svensk tonårstjej av tecken på järnbrist. Eftersom brist på järn under uppväxten bland annat kan påverka den mentala utvecklingen negativt är resultatet alarmerande. Samtidigt uppger flera kommuner att de drar ned på köttet till skollunchen av ekonomiska skäl och Svenskt Kött, liksom Livsmedelsverket, har diskuterat frågan på skolledare.se.

Politiker, skolor och äldreomsorg kommer att ta spjärn mot de Nordiska näringsrekommendationerna, och rekommendationerna kokas ned till våra nationella kostråd. Utifrån det som är känt om näringsämnen och biotillgänglighet idag anser Svenskt Kött att NNR-kapitlet om kött och köttprodukter behöver vara tydligt med alla de fördelar som finns med en blandad kost, men också med den betydelse som djuren har för en hållbar och cirkulär livsmedelsförsörjning i Norden. Allt hänger ihop.

Vad tycker du?

Alla som vill kan lämna synpunkter på utkasten till NNR-kapitel. Sista dag är 29 november.

» Här kan du tycka till om kapitlet om kött och köttprodukter.

Aktuellt

Scroll to Top