Är det skillnad på näringen i kött jämfört med vegetabilier? Och kan vi bara byta ut animaliska livsmedel mot vegetabiliska och ändå få i oss det kroppen behöver? Många som vill dra ner på sin köttkonsumtion eller sluta äta kött helt och hållet menar att det går jättebra att äta nyttigt ändå och att man alltid kan komplettera med tillskott. Men stämmer det verkligen?
Forskningsrapport om skillnad på näringen i kött jämfört med vegetabilier
Under det senaste året har flera forskningsrapporter visat att det är lite mer komplicerat än så att äta på ett hälsosamt sätt. Kanske läste du om Cecilia Mayer Labbas forskning om näringsvärdet i gröna proteiner i somras?
Den 6 september försvarade hon sin doktorsavhandling “Nutritional Limitations of a Green Protein Shift with Focus on Iron”. Mayer Labba har i sin forskning tittat på biotillgängligheten av järn, det vill säga järnupptaget, från vegetabiliska måltider. Bland annat har hon undersökt upptaget av så kallat icke-hemjärn hos fertila kvinnor vid enskilda måltider. Resultatet visade då att upptaget från åkerbönsprotein låg på 4,2 procent medan det från nötkött var 21,7 procent och från torsk 9,2 procent. Med andra ord var upptaget från kött många gånger högre än från vegetabilier.
Skillnaden på icke-hemjärn och hemjärn
Icke-hemjärn finns i både vegetabilier och kött, men i kött finns också hemjärn som kroppen lättare kan ta upp. Som bekant kan C-vitamin hjälpa till att öka upptaget av järnet i vegetabilier, men även den så kallade köttfaktorn stimulerar järnupptaget. Med bara lite kött på tallriken hjälper således köttfaktorn kroppen att tillgodose sig en rad andra näringsämnen!
Podden Puls på vård & vetenskap släppte i våras avsnittet Hälsoeffekter av grönt proteinskifte där Cecilia Mayer Labba diskuterade kring köttfaktorn med journalisten och dietisten Kajsa Asp Jonson. ”Om du har en växtbaserad måltid och lägger till lite kött eller fisk så kommer järnet i den växtbaserade måltiden att tas upp bättre”, sa Mayer Labba. Man diskuterade även växternas fytinsyra – en så kallad antinutrient som binder till sig mineraler, som järn. Tarmen kan inte ta upp bundna mineraler och de passerar därför genom kroppen. Genom att jäsa, grodda eller fermentera kan processen balanseras, men när växtprotein framställs i stor skala inom industrin kan fytinsyran komma att öka till den grad att den hämmar upptaget av mineraler även från andra livsmedel, något som har börjat uppmärksammas mer.
Ny forskning kring så kallade PBMA, Plant-based Meat analogues, lyfter bland annat vikten av att uppmärksamma kroppens faktiska möjligheter att ta upp järnet i de vegetabiliska produkterna. Betydelsen av järn och biotillgänglighet gör att forskarna efterlyser mer grundliga bedömningar av PBMA.
Järn behövs för att kroppen ska bilda hemoglobin och myoglobin som transporterar syre i blodet respektive musklerna, och att säkerställa att man får i sig tillräckliga mängder via kosten är ytterst viktigt. Detta gäller särskilt för kvinnor och barn. Samtidigt visar nästan var tredje tonårstjej i Sverige tecken på järnbrist.
Om rekommendationer, val och prisvärd näring
Hur kan man då tänka kring näring? I de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, från 2012, som just nu ses över – ett arbete som väntas vara klart sommaren 2023 – är det tydligt att det är helheten i kosten som är viktig.
När det kommer till frågor om hållbarhet behövs just en helhetssyn på alla dimensioner – miljömässiga, men också ekonomiska och sociala. Med en oroligare omvärld, en mer utsatt livsmedelproduktion och högre priser, inte minst på mat, behöver vi göra bra och balanserade val i vardagen. Genom att välja inhemskt producerade livsmedel bidrar du till att säkra den svenska maten och göra Sverige mindre sårbart. På våra breddgrader, där matproduktionen ute på åkrarna är begränsad under vinterhalvåret, är djuren i stallarna också vårt beredskapslager.
Genom att äta Nose to Tail när du äter kött, det vill säga hela djuret, får du både resursklok, näringsrik och prisvärd mat.
