Så gott som alla svenskar, 93 procent, dukar varje år fram julmat, varav köttbullar och julkorv hör till de mest klassiska inslagen. Hela 61 procent av svenskarna tycker att köttbullar är det viktigaste på julbordet. Dessutom äts 20 procent av all leverpastej som konsumeras i Sverige vid jul. Det visar en undersökning som Scan genomförde 2014.
Ökad efterfrågan på svenskt ursprung
Undersökningen visar också att svenska konsumenter ställer allt högre krav på kvalitet, att efterfrågan på julskinkor med svenskt ursprung ökar samt att allt fler föredrar en mindre julskinka framför en stor på julbordet.
Vidare visar undersökningen att julskinkan värderas högst på julbordet. Det understryks av siffror som påvisar att hela 93 procent av befolkningen äter julskinka, samt att vi under julen äter ungefär 1 kg julskinka per person.
Julskinkan är viktig
- 80 procent av svenskarna anser att det är viktigt att julskinkan de köper är svensk
- 61% av svenska folket tycker att julskinka är viktigast för att julen ska kännas som en riktig jul
- Julskinka ligger före till exempel julgran (40%) och julklappar (25%)
(Källa: Svenskt Kött, undersökning gjord av United Minds 2011. 2054 personer mellan 15 och 69 år deltog i undersökningen)
Slaktning och styckning av gris och skinka
- Slaktvikten hos en gris är 85-90 kg (inkl huvud, fett, svål, ben mm). 15-20 kg av detta är styckningsdetaljen skinka. Det vill säga ungefär ¼ av grisen
- Hela skinkan på grisen består av flera muskler. Innanlår, ytterlår, rulle, lägg, rostbiff och fransyska. Till stora julskinkor delar man hela skinkan i två
delar, medelstora i tre delar och små i fyra delar. Skinkorna formas sedan runda eller avlånga och nätas för att hålla formen. De runda ger stora skivor,
de avlånga är lättast att skära jämnstora skivor av och har kortare tillagningstid
Skinka långlagras
Produktionen av griskött är mer eller mindre konstant året runt, vilket innebär att det krävs långlagring av julskinka för att möta efterfrågan. Detta görs antingen genom djupkylning eller genom att styckbitarna fryses för att förädlas senare.
Grisar som ska bli till julskinka börjar slaktas redan under sommaren. I praktiken innebär det att producenterna fryser in betydande mängder köttråvara som senare bereds till skinka.
Konsumtion av julskinka
- Vi äter cirka 1 kg julskinka per person och år.
- I dagligvaruhandeln såldes det förra året cirka 7000 ton julskinka, årets försäljning beräknas bli densamma.
- Till detta kommer den julskinka som säljs i restaurang och storhushåll och sådant som säljs i manuella diskar eller i gårdsbutiker.
- 70% äter julskinka före julafton. Det vanligaste är att man äter 1-2 gånger före julafton.
Ekologisk julskinka
Av den totala försäljningen av julskinka är cirka 3,5 procent ekologisk julskinka (KRAV och EU-ekologisk) eller cirka 350 ton.
Hälsa och säkerhet
- Julskinka är smalmat, tar du bort det synliga fettet innehåller köttet enbart 3% fett.
- Salthalten på färdigkokt skinka är ca 3%.
- De allra flesta julskinkor som säljs i Sverige är saltade och innehåller nitrit. Det är en klassisk ”konserveringsmetod” och skinkorna är säkra och godkända som livsmedel. Den krav-märkta julskinkan får enligt Kravs regler inte innehålla nitrit. En skinka utan nitrit har en gråare färg och kortare hållbarhet – ha koll på kylkedjan.
- Nitrit förhindrar tillväxt av den farliga bakterien Clostridium botulinum som kan tillverka ett gift som ger allvarliga neurologiska störningar. Därför används nitrit i många charkuteriprodukter och även i julskinka.
Traditioner kring julbordet
- Det vanligaste är att vi äter julskinka mellan kl 11-15 och mellan 16-19 på julafton
- På frågan om vad man anser vara det mest viktiga med julen anses att smaka en nygriljerad skinka som det näst viktigaste efter att ha träffat familjen.
- Griskött har vi ätit länge och traditionen att slakta en gris till jul/midvinter är mycket gammal. Förr åt man bara saltad mat under hösten så att äta färskt griskött till jul var väldigt fint. Vi tror att traditionen med julskinka härstammar från 1600-talet.
