6 viktiga anledningar att välja svenskt kött
Spelar det någon roll vilket kött man köper? Är det överhuvudtaget hållbart att äta kött? Absolut! Och visst är det skillnad på kött och kött! Det finns många anledningar att välja svenskt kött.
Här berättar vi varför det är så viktigt att välja svenskt kött – i matbutiken såväl som på restaurang eller i gatukiosken.
1. Vårt beredskapslager vid kris
Animalieproduktionen fungerar som motorn i den svenska livsmedelsförsörjningen. Under vinterhalvåret produceras ingen mat på landets åkrar, men året om pågår matproduktionen för fullt i stallarna. Svenskt kött är därmed alltid i säsong och fungerar som ett viktigt beredskapslager vi behöver vara rädda om.
Ett lantbruk som är varierat, med både djur och växtodling, minskar Sveriges sårbarhet. Svenskt kött bidrar således till att säkra den svenska självförsörjningsgraden och vår krisberedskap.
Att öka andelen svenskt nöt- och lammkött, som idag är låg, skulle stärka Sveriges försörjningsförmåga när det kommer till livsmedel. Idag importerar vi mer än 40 procent av nötköttet och 70 procent av lammköttet. Totalt sett är ungefär hälften av alla livsmedel importerade. I våra grannländer ser det annorlunda ut då både Finland och Danmark har en betydligt högre grad av självförsörjning.
Det finns stor potential att öka den svenska livsmedelsproduktionen – både den vegetabiliska och den animaliska. Genom att välja svenska livsmedel kan du bidra till en livskraftig, säkrare och mindre sårbar livsmedelsförsörjning.
2. ett djurskydd i värdlsklass
Sverige har en av världens mest ambitiösa djurskyddslagar. Den utgår från att djuren ska ha möjlighet att bete sig så naturligt som möjligt. Enligt World Animal Protection Index är Sverige ett av de länder som rankas högst.
Vad innebär det att vi har ett ambitiöst djurskydd i Sverige? Jo, exempelvis har vi lagkrav på att grisar ska få behålla sin svans och ha strö för att kunna sysselsätta sig. Att får och kor går på bete, och när djuren vistas inomhus ska de ha tillräckligt stora ytor att röra sig på. Djurskyddslagen garanterar också att slakt alltid sker med bedövning.
Oavsett vad lagen kräver så är det djurskötaren som tar hand om djuret varje dag som är den viktigaste garanten för att djuren har det bra. Ett gott djuröga, stort djurintresse och hög kompetens är det som säkrar en god djuromsorg ute i den praktiska verksamheten.
I Sverige skiljer sig synen på djur och djuruppfödning ofta från andra länder då vi har en mycket hög ambition och kompetens när det gäller djuromsorg.
En bra djuromsorg i Sverige har också lett till att vi har friska djur och lägst antibiotikaanvändning i EU. Den svenska lagstiftningen är mer omfattande och på en högre nivå än EU:s. Den är också på en högre nivå när man jämför med länder utanför EU.
För att förbättra djurskyddet i hela EU har Sverige sedan länge påtalat behovet av att skärpa EU:s djurskyddslagstiftning och just nu pågår en översyn av den. Där har Sverige mycket erfarenhet att bidra med.
3. Lägst användning av antibiotika inom EU
De senaste mätningarna från 2022 visar att vi i Sverige har lägst användning av antibiotika inom djurhållningen inom hela EU. Detta har vi för 13:e året i rad. Genom att välja svenskt kött bidrar du till att svenska lantbrukare kan fortsätta vara goda exempel och visa andra länder att det går att radikalt minska användningen av antibiotika i djurhållningen.
Jämfört med många andra länder har Sverige i genomsnitt en mycket låg förbrukning av antibiotika. I flera andra länder både inom och utanför EU är antibiotikaanvändningen högre och problemen med antibiotikaresistens större.
Den ökande antibiotikaresistensen i många delar av världen är ett mycket allvarligt problem; den riskerar att vi i framtiden står utan verksamt antibiotika för såväl människor som djur. Svenska bönder har genom förebyggande arbete och ett bra djurskydd minskat behovet av att använda antibiotika. Friska djur behöver inte antibiotika. Sverige var först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i djurens foder 1986. Ett sådant förbud kom först år 2006 inom EU och saknas fortfarande utanför EU.
4. Ett näringsrikt och säkert livsmedel
Våra kroppar har egentligen enkla behov när det kommer till mat; kroppen behöver bra näring och en lagom mängd energi. Kött är fulladdat med många viktiga vitaminer och näringsämnen – inte minst järn, zink och protein av bra kvalitet. Med andra ord är kött riktigt näringsrikt och dessutom enkelt att laga god mat av.
Vi kan på goda grunder rekommendera en varierad kost med en lagom mängd svenskt kött, massvis med baljväxter, grönsaker, rotfrukter, bär och frukt, och förstås rejäla mängder fullkorn. Se gärna till att minimera de näringsfattiga livsmedlen, som chips, läsk och godis, på samma gång.
”Svenskt kött är ett näringsrikt, men också ett säkert livsmedel.”
Några av oss behöver minska på mängden rött kött, men faktum är att en del även kan behöva öka mängden kött för hälsans skull. Ett exempel på detta är järnbrist, som är vanligt förekommande bland flickor och kvinnor. Eftersom kött innehåller mycket järn, och även ökar kroppens upptag av järn från andra livsmedel, är det ett smidigt livsmedel för att öka kroppens järndepåer. Extra mycket järn finns i blodpudding och lever.
Svenskt kött är ett näringsrikt, men också ett säkert livsmedel. Risken att få bakterien salmonella från svenskt kött är minimal eftersom vi i Sverige har ett unikt gott hälsoläge när det gäller salmonella. Detta är tack vare våra strikta regler för hur salmonella ska kontrolleras och bekämpas.
5. Ökad biologisk mångfald och lägre klimatpåverkan
Visste du att svenskt kött har en lägre klimatpåverkan än det globala genomsnittet? Det är inte djuren i sig som är annorlunda i Sverige, utan det som spelar roll är hur och var djuren föds upp. Lantbruket i Sverige har länge haft ett stort fokus på ökad produktivitet och resurseffektivitet, eftersom det leder till en minskad påverkan på klimatet, och därmed är avgörande för att driva på klimatomställningen.
Förutom den miljöpåverkan som sker när regnskog skövlas för att ge plats åt betesdjur, har det importerade köttet ofta en högre belastning på färskvatten, markanvändning och biologisk mångfald. Här i Sverige har vi bra förutsättningar för animalieproduktion; vi har god tillgång på vatten och det finns mycket mark som inte kan användas till annat än bete och foderproduktion. Samtidigt gynnar de betande djuren den biologiska mångfalden.
Vi människor är beroende av betande mular, trampande klövar och gödslande djur, om vi vill behålla den biologiska mångfalden av växter, insekter, småkryp, fåglar och däggdjur som finns på betesmarkerna. Ett scenario utan betande djur skulle innebära långt färre arter av djur och växter samt igenvuxna marker. Det ger svenska betesdjur en nyckelroll för att vi som land ska kunna bidra till en ökad biologisk mångfald, enligt Sveriges miljömål och FN:s globala mål för en hållbar utveckling.
Eftersom antalet betesdjur ständigt minskar är de svenska, artrika hagmarkerna hotade. På 1930-talet fanns det ungefär 2 miljoner kor i Sverige enligt Jordbruksverket, men 2020 fanns endast 510 000 kor. Forskning visar att antalet kor skulle behöva fördubblas för att behålla de betesmarker som finns idag.
Färre idisslande djur innebär mindre metan och därmed ett lägre klimatavtryck från djurproduktionen. Färre idisslande djur innebär samtidigt också färre mular och klövar som håller ängs- och betesmarker öppna. Genom det svenska köttet får vi fler djur som betar samtidigt som de har ett lägre klimatavtryck jämfört med det globala genomsnittet.
Det globala utsläppet av växthusgaser från animaliska livsmedel står för 14,5 procent. I den siffran ingår också klimatpåverkan som följer att man i vissa länder skövlar regnskog för att ge plats för djurproduktion. Den fossila koldioxiden i sin tur står för 65 procent av världens alla utsläpp.
6. En cirkulär och mer hållbar matproduktion
När du väljer svenskt kött bidrar du till en utveckling av cirkulär produktion av livsmedel. En cirkulär matproduktion är raka motsatsen till en linjär. I en linjär använder man naturresurser på en plats och flyttar till en annan där också avfall uppstår. I ett cirkulär produktion uppstår inget avfall. Allt är istället resurser som återanvänds eller återvinns.
”Lantbrukets djur bidrar till en mer cirkulär matproduktion”
Lantbrukets djur bidrar exempelvis till en mer cirkulär matproduktion genom att ta vara på sådant som människor inte kan äta. De äter gräs, de restprodukter från livsmedelstillverkningen som annars skulle bli svinn samt de grödor som är av lägre kvalitet och inte lämpliga för oss människor att äta. Istället för att gräs, restprodukter eller grödor av lägre kvalitet skulle svinnas eller brännas, omvandlas de alltså istället till näringsrikt kött och mjölk.
Ett annat exempel på hur samspelet mellan grödor och djur är cirkulärt, är att det mesta av djurens foder odlas i deras närområde, och den lilla del vi behöver importera minskar tack vare svensk forskning och utveckling av egna proteingrödor. I Sverige finns också gott om betesmarker, mycket vatten och bra förutsättningar för att odla foder till djuren.
Även djurens gödsel spelar en stor roll i den mer cirkulära matproduktionen, eftersom den tillför ny näring till jordarna på ett hållbart sätt. Utan gödsel från djuren går det inte att odla mat till människor lika hållbart. På många lantbruk omvandlar man gödsel till biogas. Det ger minskat läckage av metan och lustgas från gödseln samt förnybar energi till fordon – dessutom får man en restprodukt som är perfekt gödsel till grödorna. I Sverige har vi helt enkelt väldigt goda förhållanden där djur och grödor kan arbeta tillsammans.