#500gram

#500g kött – välj inte bort, välj bättre!

Kroppen behöver energi, protein och en mängd andra näringsämnen för att fungera. Att vi äter mat som innehåller det vi behöver för att må bra är alltså grundläggande. Det enklaste sättet att göra det är att äta varierat och näringsrikt, välja mat som gör dig mätt och nöjd, och sist men inte minst – att äta mat som du tycker om och blir glad av! Så, behövs kött i en välbalanserad kost?

Så äter du kött hälsosamt och hållbart

Är kött dåligt för hälsan?

Forskning visar att den största hälsorisken relaterad till våra matvanor, i Sverige och globalt, är att vi äter för lite fullkorn, nötter, frön, grönsaker och frukt. Att köttet skulle vara en stor hälsobov på tallriken är alltså en myt. Att vi får i oss för lite fibrer, fullkorn och hälsosamma livsmedel bedöms vara en betydligt större hälsorisk än att vi äter för mycket rött kött och chark.

För hälsan, miljön och klimatet

Ett enkelt sätt att äta hållbart och hälsosamt är att välja svenskt gris-, nöt- och lammkött i säsong, äta kött 4–6 gånger i veckan och att se till att fylla varje måltid med mycket av säsongens grönsaker, frukt, bär, nötter och rotfrukter. Kolhydraterna får gärna vara fullkorn, och fettet gärna svensk rapsolja som både är närodlad och bra för hälsan. Svårare än så behöver det inte vara!

Kostcirkeln

Vad säger kostråden?

De allmänna råden från organisationer som Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Världshälsoorganisationen (WHO) och World Cancer Research Fund (WRCF) pekar åt samma håll; vi bör i första hand sträva efter att ha en hälsosam vikt, röra på oss och motionera mer, äta mer grönt, begränsa mängden godis, sötade drycker och andra energitäta livsmedel, samt begränsa mängden rött kött till 500 gram tillagad vikt per vecka. De svenska kostråden för hälsosamma matvanor rekommenderar max 500 gram rött kött (gris, nöt, lamm, ren och viltkött) i veckan. En mindre del av det kan vara charkuterier, som skinka eller korv.

Det är köttets tillagade vikt som anges i rekommendationen om 500 gram kött i veckan. Detta motsvarar 600–750 gram otillagat kött.

Se till att äta mycket mat från växtriket – minst 5 portioner grönsaker, frukt och bär varje dag och rikligt med baljväxter och fullkornsprodukter. Låt gärna grönsaker och rotfrukter få en stor plats på tallriken, komplettera med potatis, pasta, bröd eller gryn, och kött, fisk, ägg och baljväxter som bönor, linser och ärtor. Då får du en bra måltid med lagom mängd energi och mycket näring och smak. Fyll en femtedel av tallriken med kött eller annan proteinrik mat och resten av tallriken med mat från växtriket. Enkelt och smart!

500 gram kött i veckan motsvarar

500 gram otillagat kött motsvarar

Visste du att…

500 gram tillagat rött kött motsvarar ungefär 4 portioner à 125 gram kött i veckan eller 6–8 mindre portioner (à ca 60-80 gram) plus lite pålägg i form av till exempel skinka, korv eller leverpastej.

Ta gärna hjälp av våra goda recept som innehåller ungefär 100 gram köttråvara per person – och såklart en massa fräscha och goda tillbehör.

5 skäl att inte utesluta köttet på tallriken

  • Kött är ett av de mest näringstäta livsmedel som finns – alltså ett smart sätt att få i sig mycket av den näring som kroppen behöver.
  • Kött är proteinrikt och innehåller alla aminosyror som kroppen behöver. Protein behövs för att bygga muskler och för många av de processer som sker i cellerna, för immunförsvaret och mycket mer. En portion à 125 gram ger dig cirka 25 gram protein. En vuxen person som väger 70 kg behöver strax över 70 g protein per dag, så från en enda portion kött kan man få en betydande del av detta.
  • Kött ger värdefulla mineraler och vitaminer och innehåller bland annat mycket järn, zink och selen, vitamin B12, B6, tiamin och niacin. De finns inte i samma utsträckning i växtbaserad mat, och från de vegetabiliska källorna är de dessutom ofta svårare för kroppen att ta upp.
  • Kött är mycket rikt på järn. Järnet som finns i kött kallas hemjärn och är en typ av järn som kroppen lätt tar upp. Köttet gör dessutom att mer av det järn som finns i den växtbaserade maten tas upp.
  • Kött med låg fetthalt är bra för den som vill snåla på kalorierna eftersom protein mättar mycket bra. Magra styckningsdetaljer som biff, filé och skinka (utan fettrand) innehåller inte mer än 2–3 procent fett.
Näring i kött

Kött innehåller massor av näring!
Här kan du läsa mer om alla näringsämnen i kött.

Spenat vs blodpudding

Visste du att…

Så lite som en halv portion (75 gram) blodpudding ger 15 mg järn vilket motsvarar den mängd järn som rekommenderas per dag för en kvinna i fertil ålder. Det kan jämföras med spenat som oftast anses vara järnrik men som faktiskt bara innehåller 2 mg järn per 100 gram.

Recept för hela familjen

REkomMenderade videos

Så äter du gott, hälsosamt och hållbart

Snabbt, gott och hälsosamt med 500 gram i veckan

Så mycket rött kött äter vi i Sverige

Köttkonsumtionen i Sverige har minskat något de senaste åren. Vi äter mindre kött och väljer mer medvetet – allt fler väljer svenskt kött istället för importerat, vilket är bra av många skäl.

» Vilka fördelar finns det med att välja svenskt kött?

Snart är svenskarnas köttkonsumtion i nivå med kostråden, men än så länge ligger vi i snitt 5 procent över vad som rekommenderas. Skillnaderna och dock stora då män generellt äter mer än 500 gram per vecka och kvinnor mindre.

Köttkonsumtion per person

Om du väljer att inte äta kött

Om du inte äter kött och vill välja mat som både är bra för miljön och för dig, ät varierat och välj gärna närproducerade grönsaker och andra vegetabilier i säsong. Vegetarisk eller vegansk kost påverkar också miljön när den produceras. Exempelvis genom användning av kemiska bekämpningsmedel som påverkar den biologiska mångfalden negativt. Många av råvarorna transporteras också långt från andra delar av världen. Så välj också vegetabilier med omtanke. Du kan exempelvis ta hjälp av WWFs Vegoguide.

Grönsaker, bönor, rotfrukter och fullkorn innehåller viktig näring men inte alls i samma nivåer som i kött, ägg och mejeriprodukter. Näringen i den växtbaserade maten kan dessutom ofta vara svårare för kroppen att ta upp. Därför kan du behöva äta kosttillskott för att få i dig järn, zink, D-vitamin, kalcium och andra mineraler och vitaminer som inte finns i tillräcklig mängd i en helt växtbaserad kost. Kolla gärna upp så att det kosttillskott du väljer är hållbart producerat.

Naturvårdsverket redovisar de svenska konsumenternas miljöfotavtryck i Sverige och i andra länder i den så kallade Prince-rapporten från 2018.

användning av
antibiotika
import 83% | sverige 17%

användning av
insektsmedel
import 97% | sverige 3%

användning av
ogrässmedel
import 75% | sverige 25%

Utsläpp av
koldioxid, fossil
import 75% | sverige 25%

(Utsläpp från produktion och transport)

Utsläpp av
koldioxid från avskogning
import 100% | sverige 0%
(Klimatpåverkan från skövling av tropisk skog, ex palmolja från Sydostasien och importerat nötkött från Brasilien)

Utsläpp av
alla växthusgaser (inkl avskogning)
import 60% | sverige 40%

9 smarta tips som förenklar vardagen

  1. Berika: dina kötträtter med grönsaker, rotfrukter, svamp, lök, bönor och linser – i köttfärssås, grytor och så vidare. Det bidrar med smak och näring, samtidigt som det ”drygar ut” och gör det enklare att äta lagom mängd av köttet.
  2. Toppa: med köttet och låt det vara mer som en krydda eller topping. Låt det gröna vara basen i måltiden.
  3. Grönsakerna först! Ställ fram bitar av gurka, morot, paprika, blomkål, bönor och ärtor i små skålar innan maten blivit klar. Hungriga ungar tar för sig och innan någon ens hunnit fundera har de ätit upp sina grönsaker.
  4. Värna om köttet. Förr sparade man köttet till högtider och fest, idag är det vardagsmat. Men kom ihåg att köttet även numera är en värdefull råvara som vi ska uppskatta och vara varsamma med.
  5. Kött är lättlagat – snabbt för snygg yta över en het grill eller långlagat, mustigt och mört i gryta, pulled pork eller pulled beef. Man behöver inte vara mästerkock för att laga något gott av kött. Välj recept och tillagningssätt utifrån vad du och familjen gillar.
  1. Variera mera: genom att låta grönsaker, baljväxter, ägg och fågel ha huvudrollen lite oftare för att på så sätt äta mat som har olika och varierande näringsinnehåll.
  2. Våga fråga var köttet kommer ifrån. Idag är det lätt att hitta svenskt kött i butiken, men på restaurang är det inte alltid lika självklart. Ta för vana att fråga var köttet kommer ifrån när du äter på restaurang, och fråga din kommun varifrån de köper köttet som de serverar våra barn och äldre. Lyft gärna frågan så kan vi tillsammans skapa medvetenhet och förändring.
  3. Välj svenskt nötkött – det har ett betydligt lägre klimatavtryck än det importerade. Den svenska uppfödningen av nötkreatur gynnar biologisk mångfald eftersom kornas betande gör att öppna landskap bevaras och växt- och djurarter kan frodas.
  4. Tänk hållbart och välj svenskt griskött! Grisarna är miljöhjältar som kan äta upp de rester och biprodukter som blir över vid tillverkning av mat till människor. På så sätt minskar miljö- och klimatpåverkan från livsmedelsindustrin. Griskött har betydligt lägre klimatpåverkan än nöt- och lammkött. Och visst kan man byta ut kyckling mot till exempel färsk skinka eller kotlett – prova!

Vanliga frågor om kött och hälsa

1) Den allmänna inställningen i samhället är att vi äter för mycket kött. Stämmer det?

De senaste fyra åren har vi svenskar minskat vår köttkonsumtion, men vi äter mer av det svenska köttet. Kostrådet från Livsmedelsverket är max 500 gram rött kött i veckan. Statistik från både Livsmedelsverket och Jordbruksverket visar att vår konsumtion idag ligger ungefär 5 procent över kostrådet. Statistiken inkluderar alla samhällsgrupper och mängden kött som äts är ganska olika beroende på vem man är. Generellt uttryckt är det ofta män som äter för mycket kött. Samtidigt finns det andra som faktiskt behöver äta mer kött, en del äldre människor och en del kvinnor i fertil ålder till exempel. De som ofta vill ta ansvar och äter mindre är egentligen de som behöver mer. Läs mer

2) Behöver man äta extra protein när man vill bygga muskler?

Många tror att man behöver specialprodukter, men helt vanlig mat duger precis lika bra. Fördelen med att äta vanlig mat är att du förutom proteinet får i dig magnesium, järn och zink från köttet. Alltså många av de klassiska kosttillskotten som säljs i pillerform.

Vad gäller protein får de allra flesta i sig precis vad de behöver via den vanliga maten och för att bli stark behövs inte bara protein utan också kolhydrater, fett, grönsaker och frukt. Det är inte konstigare än tallriksmodellen och bra matvanor.

Men vi har alla olika energibehov, det skiljer sig mellan män och kvinnor, det beror på ålder och hur mycket muskelmassa man har. Så om man till exempel jämför en kille i 16–17-årsåldern som tränar mycket jämfört med hans mamma som arbetar stillasittande, så behöver han kanske två eller tre gånger så mycket energi.

3) Vad är det viktigaste man skulle kunna göra i ett skolkök för att äta mer hållbart? Är det köttfri måndag eller vegetarisk tisdag?

Matens stora uppgift i skolan är att ge näring och energi, för att eleverna ska orka lära och delta på ett positivt sätt i allt som skolan erbjuder.

Varje dag slängs 62 ton mat från skolkök och förskolekök, ett överslag visar att det skulle räcka till ungefär 40.000 människor under en dag. Ett resursklokt sätt för skolmaten vore att erbjuda olika alternativ till alla elever med olika smakpreferenser, till exempel vego OCH kött varje dag. Det viktigaste och mest resurssmarta är att maten hamnar i barnens magar. Man tänker ofta bara på kostnaden, vänd på det och se maten som en resurs i stället!

Var tredje tonårstjej i Sverige har tecken på järnbrist enligt Riksmaten ungdom. Detta bidrar också till att man inte heller tar del av skolan på bästa sätt, eftersom järnbrist gör att man blir tröttare både fysiskt och mentalt.

4) Om jag vill minska min påverkan på klimatet, måste jag sluta äta kött då?

Du behöver inte sluta äta kött, men var noga med vilket kött du väljer – det är väldigt stor skillnad på kött och kött. Hela 75 procent av klimatutsläppen globalt kommer från fossila energikällor som kol, olja och gas. Medan ungefär 5 procent av de globala utsläppen av klimatgaserna är metan från idisslande djur. Om man ser på hela matproduktionen i världen, så har just köttproduktionen en stor miljöpåverkan om man jämför med annan typ av matproduktion. Den svenska nötköttet har i genomsnitt 60 procent lägre klimatavtryck än den globala köttproduktionen. Det beror bland annat på att vi i Sverige använder mestadels klimatsmart gräs till foder och har en sund djurhållning med friska djur.

En miljöfråga som är minst lika viktig som klimatet är förlust av den biologiska mångfalden och att allt fler arter försvinner. Ett skäl till det i vårt land är att vi inte har tillräckligt med betande djur. Läs mer

5) Det är många som säger att man får cancer av kött, stämmer det?

Det är aldrig ett enskilt livsmedel som gör att man blir sjuk eller inte. Det handlar om helheten. Köttet som riskfaktor hamnar ganska långt ner på ”farlighetsskalan”. Rökning är absolut det farligaste vi kan ägna oss åt för vår hälsa, men på andra plats kommer matvanor och bland dem kommer köttet långt ner.

Kött och chark har koppling till tjocktarmscancer och ändtarmscancer, vilket är två diagnoser. Övervikt och fetma är kopplade ungefär tretton cancerdiagnoser. Om man äter hälsosamt i stort så har man bra möjligheter att förebygga övervikt och fetma, typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Så det är viktigare att fokusera på det vi behöver få i oss lite mer av, att få i sig tillräckligt med grönsaker, frukt, fullkorn, inte dricka för mycket alkohol, röra på sig varje dag – det handlar om hela livsstilen och långsiktigt hälsosamma vanor.

6) Jag har hört att det finns antibiotika i kött, stämmer det?

Nej, det finns inte antibiotika i kött. Däremot använder man ganska stora mängder antibiotika i djurproduktionen i många länder. Man ger djuren antibiotika i foder och vatten förebyggande för att djur för att djuren inte ska bli sjuka. Ytterst handlar detta om en djurhållning där djuren inte mår bra. Antibiotikan hamnar inte i vår mat, men däremot så hamnar allt som djuren får i sig till slut i mark och vatten och på så vis i vårt ekosystem. Detta leder till slut till antibiotikaresistens.

I Sverige använder vi endast antibiotika till djuren om de blir sjuka, men inte i förebyggande syfte. Sverige är det land inom EU med lägst användning av antibiotika i djurproduktionen.

7) Om vi ska äta hållbart och hälsosamt, hur ska vi egentligen göra?

Fokusera mer på vad vi behöver äta mer av och sluta tänka på vad vi behöver undvika. För de flesta av oss handlar det om att äta vanlig bra mat, men också mer av frukt och grönt, ungefär dubbelt så mycket och så äta mer fullkornsprodukter.

Men även då ska man vara uppmärksam på sina val, frukt och grönt kan orsaka skövling av regnskog för att ge plats åt nya plantager och även en förlust av biologisk mångfald på grund av kemikalieanvändning. Välj mat som kommer från det nära. Svensk matproduktion har låg klimat- och miljöpåverkan i jämförelse med importerad mat. Både vad gäller kött och vegetabilier.

Scroll to Top