Köttet är hett. Från att köttet under många år betraktats som skamfullt, ohälsosamt och en klimatbov, är det nu precis tvärt om.

Är de som opponerar sig mot näringsrekommendationerna bakåtsträvande egoister? Eller är det myndigheternas personliga värderingar som driver arbetet?

Temperaturer runt 30 grader och inget regn på två månader. Att öka produktionen av vegetabilier rår inte på söndertorkad vall eller bortregnad gröda.

Vi som bransch har lite att fundera över när man i en av Sveriges största kanaler för public service smäller upp rubriken ”Så bluffar mjölkindustrin om kornas farliga metangaser” och låter forskare gapskratta när ambitionen egentligen var att få en mer nyanserad debatt kring animalier och klimat.

Ni som hängt med oss på Svenskt Kött vet att vi lägger mycket kraft på att bidra till att de kommande rekommendationerna ska bli bra. Varför, kan man undra?

Hur ska man få pengarna att räcka till? Och vad är skillnaden på att äta hållbart i goda och i svåra tider?

Allt handlar nu om att få lönen att räcka till. Att kunna bo, betala elräkningen, tanka bilen, äta. Är vi på väg att anpassa oss till den nya verkligheten?

Ur kris och kaos kommer utveckling, säger man‚ och det verkar vara precis det läge vi står i just nu. Kaos och utveckling. Samtidigt.

På fyra veckor gick vi från självförverkligande till fokus på överlevnad. Processen är påbörjad och irreversibel. Nu är det fokus på överlevnad som gäller

Om det är någon gång man behöver stötta den svenska matproduktionen är det nu. Regeringen har till sist beslutat om krisstöd, men den miljard som utlovas är varken tillgänglig för alla drabbade eller tillräcklig för att dämpa smällarna.

När det kommer till oroligheter i världen är det inte brist på fakta som är problemet – det största hotet är människors rädsla.