Traditionellt i Sverige lammar alla tackor på våren och lammen slaktas på hösten. En del lammkött har man då fryst in. Fryst svenskt lammkött har mycket svårare att konkurrera med importerat lammkött. Idag föder svenska bönder därför upp – baserat på efterfrågan från konsumenterna – färskt lammkött året runt. De olika produktionstyperna kan delas in i:
- Vårlamm som föds på vintern och slaktas på våren vid 3-5 månaders ålder
- Sommarlamm föds under tidig vår och slaktas under sommaren
- Höstlamm föds på våren och slaktas under hösten vid ca 6 månaders ålder efter avslutad betessäsong. Majoriteten av lammen är fortfarande uppfödda på detta traditionella sätt
- Vinterlamm är födda under sen vår eller sommar. De stallas in efter betessäsongen och utfodras för att bli tunga nog för att slaktas under vintern
Detta betyder att det går att få tag på svenskt lammkött året om. Vill man ha kött från får som gått ute och betat, ska man titta efter fryst kött från höstlamm. Om man föredrar färskt kött, så går det att hitta från vårlamm som fötts upp i lösdrifter inomhus.
Större intresse för lammkött
Ungefär 70% av det lammkött vi äter importeras, framför allt från Nya Zeeland men även Irland. De senaste åren har konsumenterna visat allt större intresse för lammkött och konsumtionen ökar. Den svenska konsumtionen av lammkött är dock fortfarande låg.
Under stallperioden är fodret baserat på grovfoder (ensilage/hö) vilket gör att köttet även då blir berikat på nyttiga fettsyror.
Sverige är ett förhållandevis litet fårland med få får per besättning om man jämför med andra länder. Det är en spegling av det svenska mosaiklandskapet med många små gårdar. Den svenska fårnäringen har dock stadigt ökat i omfattning under de senaste tio åren med undantag för något enstaka år. Antalet får ökar och besättningarna blir större. Totalt finns det ca 8 700 gårdar som har får och producerar lammkött, ull, skinn och/eller mjölk och ost. Totalantalet tackor är ca 250 000 och medelbesättningen är nu drygt 30 tackor.
Fårnosarna vårdar våra öppna landskap
I Sverige går får och lamm ute och betar friskt gräs under sommaren. Betande djur är en del av ett hållbart jordbruk. Tack vare betande djur finns det hagmarker i Sverige.
Hagarna ger ett öppet landskap som är vackert att se på och som gör naturen mer tillgänglig. I hagmarker finns det växter som gynnar insekts- och djurlivet. Många av dessa växter och djur är hotade, men kan räddas om landskapet fortsätter att hållas öppet. Det hjälper de betande djuren till med.
Så fort det finns beten så att djuren kan föda sig så släpps dom ut för att vårda det svenska öppna landskapet. Naturbetet är billigare foder än stallutfodringen så därför är det en viktig del i produktionen för att lammbönderna ska få sina företag att gå runt. Under stallperioden är fodret baserat på grovfoder (ensilage/hö) vilket gör att köttet även då blir berikat på nyttiga fettsyror.
Fördelar med svenskt lammkött
Sverige har en lång tradition av ett hållbart och förebyggande hälsoarbete för djur. Det ger friskare djur och bidrar till en låg förbrukning av antibiotika inom djurhållningen – den lägsta i hela EU. Svenska får, lamm, grisar och kor omfattas av den svenska djurskyddslagen. Vår lagstiftning för hur djuren ska födas upp är den mest omfattande i världen. Den svenska grundidén är att djuren ska ges möjlighet att bete sig så naturligt som möjligt. Den enkla idén och böndernas noggranna arbete skapar tillsammans en unik produkt.
Fåren har det bra i Sverige. Det är en sund uppfödning där sjukdomar och skador är sällsynta. De flesta får och vinterlamm har tillgång till rasthage utomhus, i ligghall lever de på djupströbädd. Fårbonden i Sverige ska följa den svenska djurskyddslagen som bland annat innebär att djuren ska ha daglig tillsyn. Lamningen övervakas så att tackorna inte far illa av en svår förlossning. Kastrering är ovanlig och om den görs sker den under bedövning. Alla svenska lamm bedövas innan slakt.
